Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Principerna för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet

I världen pågår en omfördelning av välståndet och makten. Kartan över utvecklingsländerna har förändrats anmärkningsvärt under de senaste åren, och utvecklingen i dessa länder går i många olika riktningar.

Kuva: Satu Ryynänen.Hundratusentals människor lever i extrem fattigdom. Foto: Satu Ryynänen.

Vissa folkrika länder, som Indien och Kina, har tagit sig upp till gruppen medelinkomstländer. Detta gäller också en del länder i Afrika, till exempel Sydafrika och Namibia.

Andra länder har gått bakåt och blivit så kallade bräckliga stater med många olika problem. Fattigdom och ojämlikhet är fortsättningsvis vardag för många människor på vår jord. Med hjälp av utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete kan vi ingripa och hjälpa.

Också världspolitiken och maktbalansen mellan de internationella aktörerna har förändrats. Utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet verkar i denna globala miljö och måste förnya sig i samma takt.

Vad är utvecklingspolitik och varför behövs den?

En konsekvent utvecklingspolitik är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.

Meningen är att den utvecklingspolitiska verksamhetens resultat, effektivitet och konsekvens hela tiden ska förbättras.

FN:s millenniedeklaration utgör grunden för Finlands utvecklingspolitik. Millenniedeklarationens mål är att den extrema fattigdomen ska utrotas. Vid sidan av bekämpandet av fattigdom och ojämlikhet stödjer Finland utvecklingsländer på lång sikt, genom att förstärka deras egna resurser så att de kan frigöra sig från biståndsbehovet.

Officiellt bistånd och annan finansiering till utvecklingsländer

Officiellt bistånd (Official Development Assistance, ODA) är de offentliga finansiella bidrag som medlemsländerna i den ekonomiska samarbets- och utvecklingsorganisationens (OECD) biståndskommitté DAC ger till utvecklingsländer med avsikten att den ekonomiska utvecklingen och välståndet ska öka. 22 OECD-medlemsländer och multilaterala organisationer är ODA-givare.

Till ODA räknas sådana penningflöden där åtminstone en fjärdedel utgörs av gåvobistånd. Förändringarna i världens ekonomiska situation har också påverkat biståndet – dess relativa andel av utvecklingsfinansieringen har sjunkit till cirka 13 procent (2009). En växande del av penningströmmarna till utvecklingsländerna är av andra slag, och härstammar från också andra länder än DAC-länderna, exempelvis medelinkomstländer. Över dessa förs inte exakt statistik, till skillnad från det offentliga biståndet.

Kuva: Liisa Takala.Extrem fattigdom är vanligare på landsbygden än i städerna. Foto: Liisa Takala

Gemensamma målsättningar ger bättre resultat

Som EU-medlem har Finland förbundit sig att anslå 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst till utvecklingssamarbete, senast år 2015. Förutom offentligt utvecklingsstöd strävar Finland efter mera innovativa finansieringskällor, så som utsläppsauktioner, och att intäkterna från dem ska styras till utveckling.

Istället för många separata, egna projekt sker utvecklingssamarbetet allt oftare så att givarna samarbetar. Man försöker anpassa givarsamarbetet till partnerländernas egna utvecklingsprogram. Det leder till bättre resultat och ömsesidigt ansvar.

Man enades om globala principer för utvecklingssamarbete senast år 2011 vid mötet i Busan. Då antogs gemensamma metoder när det gäller det offentliga biståndet, men också för aktörer som inte är medlemmar av DAC.

Det utvecklingspolitiska programmet styr utvecklingssamarbetet

Finlands utvecklingspolitiska åtgärdsprogram styr Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete, så att det bättre ska svara mot de behov som uppstår när världen och framtiden förändras.

Grunden för Finlands utvecklingspolitik är att alla människor har lika rätt att påverka och delta i utvecklingen, i hur den definieras och genomförs.

Kuva: Pirjo-Liisa Heikkilä.Finlands utvecklingspolitik prioriterar bland annat att kvinnorna i världen ska få det bättre. Foto: Pirjo-Liisa Heikkilä

Också de allra fattigaste har samma rätt, och deras möjligheter att arbeta för sina rättigheter bör främjas.

Finlands utvecklingspolitik har fyra tyngdpunkter:

  1. ett demokratiskt och ansvarstagande samhälle som främjar de mänskliga rättigheterna
  2. en inkluderande och sysselsättande grön ekonomi
  3. en hållbar hantering av naturresurser och miljöskydd
  4. mänsklig utveckling.

I all verksamhet bör följande tre målsättningar beaktas: ökad jämställdhet, minskad ojämlikhet, hållbar utveckling med tanke på klimatet.

Hur och var bedriver Finland utvecklingssamarbete?

Finland koncentrerar sitt utvecklingssamarbete till sina långvariga partnerländer. De är Etiopien, Kenya, Moçambique, Nepal, Zambia, Tanzania och Vietnam.

I fortsättningen koncentreras allt samarbete mer och mer till de minst utvecklade länderna i Afrika, och till så kallade bräckliga stater så som Afghanistan, Sydsudan, Kosovo och Palestina.

Med hjälp av Finlands mångsidiga samarbetsformer såsom budgetstöd, sektorstöd och frivilligorganisationernas samarbete, kan man minska fattigdomen och motarbeta ojämlikheten. Genom utvecklingssamarbetet förstärker man offentlig ekonomiförvaltning, bidrar till att olika förvaltningsområden fungerar bättre och att tillgången till tjänster ökar. Dessutom stödjer man näringsverksamhet, förstärker det civila samhället och motarbetar korruption i utvecklingsländer.

Finland utökar möjligheterna för privata företag och offentliga aktörer att delta i utvecklingssamarbetet genom mera dialog mellan staten och näringslivet, och genom att utveckla formerna för den privata sektorns utvecklingssamarbete.

Utvecklingspolitiska kommissionen följer upp och utvärderar

Statsrådet har tillsatt en utvecklingspolitisk kommission som består av representanter för riksdagspartierna, intresseföreningar, frivilligorganisationer och forskare.

Kommissionen utvärderar utvecklingspolitikens konsekvens, kvalitet och effektivitet samt följer med de offentliga biståndsanslagens nivå. Den främjar också dialogen om globala utvecklingsfrågor i Finland och strävar efter att uppmuntra till aktivare utvecklingsfinansiering utanför den offentliga sektorn.

Takaisin ylös