Samarbetsländer och -regioner

Finland bedriver bilateralt utvecklingssamarbete i länder där målen för utvecklingspolitiken kan främjas på ett resultatinriktat sätt. Då förutsättningarna och verksamhetsformerna för samarbetet fastställs bedöms följande faktorer:

• landets hjälpbehov: fattigdomssituationen och miljöns tillstånd
• det stöd landet erhåller: andra givares verksamhet och nivån på utvecklingsfinansieringen, processer för gemensam programmering, de multilaterala aktörernas och EU:s roll
• landets politiska läge och ägarskap: människorättssituationen, landets egna insatser för att möta utvecklingsutmaningarna och för att skapa ett klimat som är gynnsamt för utveckling, det civila samhällets roll och verksamhetsförutsättningar
• det mervärde Finland kan erbjuda och de administrativa förutsättningarna för en framgångsrik verksamhet
• de finländska utvecklingspolitiska prioriteringarnas ställning i landets utvecklingsplaner.

Finlands åtta långvariga samarbetsländer är Moçambique, Tanzania, Etiopien, Zambia, Kenya, Nicaragua, Vietnam och Nepal.

Till samarbetsländer som återhämtar sig från konflikter hör för närvarande Afghanistan, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Sudan och de palestinska territorierna.

Tidsbundet samarbete gäller länder som behöver särskilt internationellt stöd, till exempel på grund av naturkatastrofer eller betydande samhälleliga förändringar. Biståndet till de här länderna är baserat på att behovet av hjälp plötsligt har vuxit.

Det tematiska och regionala samarbetet kompletterar de andra biståndskanalerna.