Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Europeiska unionens utvidgning

Allt sedan Europeiska unionen grundades har ett av de viktigaste målen varit fri rörlighet för personer och varor. Foto: EUAllt sedan Europeiska unionen grundades har ett av de viktigaste målen varit fri rörlighet för personer och varor. Foto: EU

Allt sedan Europeiska unionen grundades har en demokratisk europeisk integration varit en av grundpelarna. Den ursprungliga gemenskapen med sex grundande länder har vuxit till en union med 28 medlemsstater.

Varje europeisk stat som respekterar principerna om frihet, demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheterna och rättstaten kan ansöka om medlemskap i EU.

Europeiska unionens utvidgning har varit ett viktigt verktyg för att stärka stabilitet, välfärd och demokrati i hela Europa.
 

När Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien anslöt sig till unionen 2004 var det ett historiskt steg som avslutade Europas tudelning. Unionens femte utvidgning slutfördes i början av 2007 då Bulgarien och Rumänien anslöt sig som medlemmar i EU. Kroatien blev unionens 28:e medlemsstat i juli 2013..

Grundprinciper för utvidgningen

För att bli medlem i EU måste kandidatlandet uppfylla alla kriterier som ställdes upp vid Europeiska rådet i Köpenhamn 1993 (de så kallade Köpenhamnkriterierna).

I Köpenhamnkriterierna fastställs att ansökarländerna måste ha stabila förvaltningsorgan som garanterar att demokrati, rättstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter respekteras. Ansökarlandet måste ha en fungerande marknadsekonomi och kunna sköta de förpliktelser som är förenade med medlemskapet. Dessutom måste ansökarlandet godta Europeiska gemenskapens regelverk (acquis communautaire) samt tillämpa regelverket med nödvändiga administrativa och rättsliga strukturer.

Medlemskapsförhandlingart

Under medlemskapsförhandlingarna avtalar man i detalj om de villkor som gäller för att ett land ska kunna ansluta sig till unionen. Under förhandlingarna förklarar man gemenskapens lagstiftning för ansökarlandet, och gör upp en tidtabell för att den ska införlivas i landets egen lagstiftning. Grundprincipen är att ett nytt medlemsland ska godta och följa hela regelverket utan undantag från och med anslutningen. Undantag i arrangemangen accepteras bara i välmotiverade fall.

Europeiska unionens råd godkänner EU:s förhandlingsmandat utgående från kommissionens förslag. En allmän princip är att länderna ska behandlas enhetligt och att anslutningsprocessen framskrider enligt kandidatlandets egna framsteg. När alla förhandlingskapitel avslutats bokförs förhandlingsresultaten i anslutningsfördraget, som måste godkännas av alla EU:s medlemsstater och av kandidatlandet. Europaparlamentet måste också godkänna fördraget. Varje EU-medlemsstat och land som ansluter sig till EU ratificerar fördraget enligt sitt eget konstitutionella förfarande. När ratificeringsprocessen har avslutats och fördraget träder i kraft blir kandidatlandet ett medlemsland.

Under Finlands ordförandeskap år 2006 beslöt EU om en ny enhällighet i frågor som gäller utvidgningen. EU måste kunna upprätthålla och fördjupa sin egen utveckling samtidigt som utvidgningsprogrammet framskrider. Europeiska unionen håller fast vid sina förpliktelser gentemot länder som befinner sig i utvidgningsprocessen, och tar samtidigt hänsyn till sin kapacitet att ta emot nya medlemmar.

Utvidgningens fortsatta utsikter

För tillfället förhandlar man om EU-medlemskap med Turkiet och Island. Från EU:s sida har man inte satt upp någon tidtabell för förhandlingarna. Förhandlingarna för Kroatiens anslutning avslutades i juni 2011 och landet har för avsikt att ansluta sig till EU i juli 2013.

Av länderna på Västra Balkan har Makedonien, Montenegro, Albanien och Serbien lämnat in ansökningar om EU-medlemskap. Det land som har kommit längst i anslutningsprocessen är Montenegro. Medlemskapsförhandlingarna inleddes sommaren 2012. Bosnien-Hercegovina och Kosovo har fortskridit långsammare än de övriga länderna.

I december 2011 bestämde sig EU-staterna för att fortsätta utvidgningsprocessen utgående från det samförstånd som nåddes år 2006. De pågående förhandlingarna fortsätter och unionen tillämpar sträng villkorlighet i anslutningsprocessens alla skeden. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor som gäller rättsväsendet, grundläggande rättigheter, rätt, frihet och säkerhet..

Finland stödjer unionens utvidgning

Europeiska unionens utvidgning ligger i Finlands politiska och ekonomiska intresse och är i sig ett viktigt mål för Finlands EU-politik. Finlands stöd till fortsatt utvidgning utgående från de gemensamt överenskomna principerna ingår i regeringsprogrammet. Finland stödjer Turkiets och Islands medlemskapsförhandlingar och Västra Balkans EU-närmande.

Euroopan unionin jäsenmaat ja liittymisvuodet. Kuva: Eurooppatiedotus/UMEU:s medlemsstater och deras anslutningsår. Klicka på bilden för att förstora den.

Finland stödjer kandidatländernas förutsättningar både bilateralt och genom EU-instrument. Västra Balkans EU-närmande främjas också genom utvecklingssamarbete. Finlands utvecklingspolitiska ramprogram för Västra Balkan för 2009–2013 publicerades i november 2009.

Ett centralt verktyg för att stärka kandidatländernas och de potentiella kandidatländers förutsättningar för EU-medlemskap är Twinningsamarbetet som unionen bedriver. Med hjälp av Twinningprojekt kan kandidatländer och nya medlemsstater praktiskt utveckla och anpassa sin förvaltning och lagstiftning så att den motsvarar EU-standarderna.

Mera information om Twinning och Twinningprojekt som myndigheter kan ansöka om finns i avsnittet Twinning och TAIEX – EU:s utvidgnings- och grannskapsprojekt.

Takaisin ylös