Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Finland som aktör i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP)

Förutom naturkatastrofer räknas terrrorism, massförstörelsevapen och regionala konflikter till vår tids största säkerhetshot. Foto: Matti Remes. Förutom naturkatastrofer räknas terrrorism, massförstörelsevapen och regionala konflikter till vår tids största säkerhetshot. Foto: Matti Remes.

Centrala mål för Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) är att trygga unionens gemensamma värderingar, bevara fred, befästa demokrati och mänskliga rättigheter samt förstärka unionens inre och yttre säkerhet.

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), som inkluderar militär och civil krishantering, samt vapenkontroll, nedrustning och människorättspolitik, är en del av GUSP. Finland deltar aktivt i förverkligandet och utvecklandet av GUSP.

GUSP:s mål och instrument 

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) är en central del av unionens yttre verksamhet. Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) ingår i GUSP.

Centrala mål för GUSP är att trygga unionens gemensamma värderingar, bevara fred, befästa demokrati och mänskliga rättigheter samt förstärka unionens inre och yttre säkerhet. Genom GUSP strävar unionen efter att förstärka sin internationella profil och påverka internationell politik i enlighet med sina målsättningar.

Unionen bedriver sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik genom att slå fast allmänna riktlinjer, fatta gemensamma beslut som är bindande för medlemsländerna samt effektivera samarbetet mellan medlemsländerna när de utövar sin utrikespolitik. Till GUSP:s kraftigare redskap hör de olika slag av sanktioner som EU har utfärdat mot tredjeländer samt krishanteringsoperationer. Dessutom använder unionen sig av olika diplomatiska verktyg, såsom uttalanden och hänvändelser, s.k. démarcher.

Under ledning av EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik för EU politisk dialog med tredje parter för att förstärka sin internationella profil och påverka internationell politik i enlighet med sina målsättningar. Mötena som hör till dialogen kan ha som mål att utforma gemensamma ståndpunkter i internationella frågor, informationsutbyte, att förstärka samarbetet och förtroendet eller att påverka motpartens beteende i problematiska frågor.

Europeiska rådet kan utse särskilda representanter som fungerar som stöd för den höga representanten och tar hand om vissa politiska specialuppgifter. Flera särskilda representanter har utsetts för olika kris- och konfliktområden utanför EU. Med dessa strävar unionen att skaffa direkt information om områdets situation samt att delta aktivt i att lösa problemen.

Finlands utgångspunkter i GUSP

EU, utrikes frågor 18.7.2011, William Hague, UK (t.v.) och utrikesminister Erkki Tuomioja, Finland. Foto: Europeiska unionens rådEU, utrikes frågor 18.7.2011, William Hague, UK (t.v.) och utrikesminister Erkki Tuomioja, Finland. Foto: Europeiska unionens råd

I det nuvarande regeringsprogrammet konstateras att Finlands säkerhet, välstånd och förutsättningar för framgång baserar sig på ett övergripande samarbete med andra stater och internationella aktörer. Europeiska unionen är en naturlig politisk gemenskap för Finland, och utvecklandet av unionen stärker Finlands stabilitet, välstånd och säkerhet. EU är också det viktigaste påverkansforumet för Finland då det gäller internationellt samarbete. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är ett viktigt instrument i det. Finland deltar aktivt både i förverkligandet och i utvecklandet av GUSP.

I enligt regeringsprogrammet stöder Finland att EU:s yttre verksamhet stärks med hjälp av unionens stora urval metoder och den nya europeiska avdelningen för yttre åtgärder (EEAS). Dessutom deltar regeringen aktivt i att utveckla en strategi för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Målet är att stärka EU:s roll som aktör i den internationella politiken, som agerar enigt i internationella organisationer och avtalsförhandlingar. Unionen ska vara en aktiv aktör i synnerhet i sina närområden, i förhållandet till strategiska partner och i viktiga globala frågor.

Lissabonfördraget och GUSP 

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik skapades i och med Maastrichtfördraget som trädde i kraft år 1993. Sedan slutet av 1990-talet har GUSP varit ett av de snabbast utvecklade verksamhetsområdena i EU. Orsaker till detta är bl.a. händelserna på Västra Balkan på 1990-talet och behovet av beredskap inför nya säkerhetshot, såsom terrorism och sjöröveri på 2000-talet.

Lissabonfördraget som trädde i kraft i slutet av år 2009 strävar efter att förstärka EU:s internationella ställning. Fördraget innebar att EU:s institutioner uppdaterades och arbetsförfaranden förbättrades. I och med fördraget kan EU agera ännu effektivare och mera samstämmigt inom GUSP-området, och framföra tydligare budskap i sina yttre relationer.

Särskilda bestämmelser och förfaranden tillämpas i beslutsfattandet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i och med Lissabonfördraget. I beslutsfattandet följer man fortfarande huvudsakligen enhällighetsprincipen vilket leder till att medlemsstaternas roll blir viktigare än i många andra ärenden inom EU. Då det gäller rättsakter ersatte Lissabonfördraget de tidigare instrumenten, såsom de gemensamma strategierna, ståndpunkterna och funktionerna, genom beslut av Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd.

I och med Lissabonfördraget inrättades en ny tjänst: den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, samt EU:s utrikestjänst, som inledde sin verksamhet i januari 2011.

Den höga representanten

EU:s höga representant för utrikes-frågor och säkerhetspolitik, Ms Catherine Ashton, Bryssel 26.4.2010. Foto: Europeiska unionens rådEU:s höga representant för utrikes-frågor och säkerhetspolitik, Ms Catherine Ashton, Bryssel 26.4.2010. Foto: Europeiska unionens råd

Tjänsten som den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s ”utrikesminister”, skapades i och med Lissabonfördraget. Den höga representanten förenar de tidigare befattningarna som utrikeskommissionär och hög representant för GUSP.

Den höga representanten ska leda unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Han eller hon ska genom sina förslag bidra till utformningen av GUSP och ska såsom rådets bemyndigade ställföreträdare verkställa den.

I november 2009 blev Catherine Ashton den första innehavaren av den femåriga befattningen som hög representant. Europeiska rådet väljer i samförstånd med kommissionens ordförande den höga representanten. Unionens delegationer och EU:s avdelning för yttre åtgärder ska lyda under den höga representanten.

Lissabonfördraget preciserar att den höga representanten

  • ska vara ordförande i rådet i konstellationen utrikes frågor och en av kommissionens vice ordförande (artikel 9e)
  • ska säkerställa samstämmigheten och samordningen i unionens yttre åtgärder (artikel 9e)
  • se till att de beslut som antas av Europeiska rådet och rådet genomförs (artikel 13a)
  • ska företräda unionen i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den höga representanten ska på unionens vägnar föra den politiska dialogen med tredje parter och framföra unionens ståndpunkt i internationella organisationer och vid internationella konferenser (artikel 13a).

Europeiska avdelningen för yttre åtgärder

Europeiska avdelningen för yttre åtgärder, EU:s utrikestjänst (EEAS), eller inrättades i och med Lissabonfördraget. Utrikestjänstens målsättning är att göra unionens yttre åtgärder mera samstämmiga och effektiva samt att skapa en bestående struktur för hanteringen av unionens yttre åtgärder.

En avsevärd förändring på praktisk nivå som förbättrar kontinuiteten är att rådets arbetsgrupper för utrikespolitik, Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (COPS, PSC) och Rådet för utrikesfrågor (FAC), inte längre leds av rådets ambulerande ordförandeland, som byts halvårsvis, utan av EU:s avdelning för yttre åtgärder.

Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik leder utrikestjänsten, som fungerar som stöd för den höga representanten och bistår honom eller henne med koordinationen av unionens yttre åtgärder.

Utrikestjänsten verkar i samarbete med medlemsstaternas utrikesförvaltningar. Den består av en centralförvaltning, som är belägen i Bryssel, och cirka 130 beskickningar på olika håll i världen.

Finland i GUSP:s beslutsfattande

Lissabonfördraget ändrade inte i någon väsentlig grad på unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska beslutsprocess. Med några undantag är grundprincipen fortsättningsvis att besluten ska fattas mellan regeringar och vara enhälliga.

Europeiska rådet, det vill säga toppmötet där medlemsstaternas regeringar och statsöverhuvud sammanträder definierar de allmänna principerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt unionens strategiska intressen och målsättningar. Europeiska rådet sammanträder i regel två gånger per månad. Från Finland är det statsministern som deltar i rådets möten.

Europeiska unionens råd, eller det så kallade ministerrådet, utformar den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken utgående från Europeiska rådets beslut och fattar de beslut som krävs för att definiera och förverkliga den. Finland representeras i ministerrådet av regeringens medlemmar. Ministerrådet sammanträder i olika konstellationer beroende på vilket politiskt område som ska behandlas.

Rådet för utrikes frågor (FAC) förbereder ärenden med anknytning till unionens yttre åtgärder och sammanträder i genomsnitt en gång per månad. Där gör medlemsstaternas utrikesministrar de egentliga GUSP-besluten och verkställer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Finland representeras vid rådets sammanträden av utrikesministern eller den minister som ansvarar för utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete, handel eller försvar, beroende på mötets agenda. Ministrarna har också inofficiella sammanträden. Utrikesministrarna sammanträder i det inofficiella Gymnich-mötet i regel två gånger om året.

Ministerrådets beslut bereds av representanter för medlemsstaterna i rådets arbetsgrupper och i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (COPS, PSC), som grundades i och med ett beslut från Europeiska rådets toppmöte i Helsingfors (1999). COPS, som sammanträder på ambassadörsnivå, följer med den internationella situationen på GUSP-området, deltar i definieringen av politiken genom att ge utlåtanden till rådet, samt följer upp att överenskommen politik förverkligas. Dessutom ansvarar COPS, tillsammans med den höga representanten, för den politiska kontrollen och strategiska ledningen av krishanteringsoperationer.

Efter att COPS har behandlat ett spörsmål och innan rådet fattar sitt beslut, behandlas ärendet ännu av de ständiga representanternas kommitté Coreper, som ansvarar för beredningen av rådets beslutsfattande, dvs. den ”färdigställer” i princip alla ärenden som rådet får framför sig. Finland agerar aktivt i alla dessa arbetsgrupper och kommittéer. På så sätt främjar Finland sina egna ståndpunkter samt utvecklingen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. 

GUSP-finansieringen

De GUSP-åtgärder som inte har med militära frågor eller försvarsfrågor att göra, finansieras i regel genom GUSP:s budgetpost i unionens budget. De åtgärder som finansieras genom GUSP-budgeten är bl.a. civila krishanteringsoperationer, förebyggandet och lösningen av konflikter, stabiliseringen efter konflikter samt uppföljningen och verkställandet av säkerhetsutveckling, icke-spridning och nedrustning samt EU:s särskilda representanter.

Finansieringen av EU:s militära krishanteringsoperationer (inkl. de s.k. gemensamma kostnader som finansieras genom mekanismen Athena) och eventuella övriga åtgärder som har med militära operationer eller försvar att göra, finansieras genom medlemsstaternas nationella budgeter utanför EU-budgeten.

Ordlista

COPS, PSC, KUSP = Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik

Démarche = formell kontakt

EU = Europeiska unionen

EEAS = Den europeiska utrikestjänsten (European External Action Service)

FAC = Rådet för utrikes frågor (Foreign Affairs Council)

GUSP = Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
 

Takaisin ylös