Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Räntestödskrediter

Syftet med räntestödskrediter är att stödja utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling med hjälp av det kunnande och den teknologi som företag kan erbjuda. Räntestödskrediter är ett finansieringssystem där finansieringen av export till utvecklingsländerna stöds genom att subventionera den beviljade exportkrediten med räntestöd som betalas av den finska statens utvecklingssamarbetsmedel. Krediten är räntefri för kredittagaren. Räntestödskrediter kan beviljas länder med låg inkomstnivå och låg medelinkomstnivå.

I Finlands utvecklingspolitiska åtgärdsprogram dras riktlinjer upp för nya samarbetsformer som ska ersätta räntestödskrediterna. Utvecklingsarbetet kommer att utföras i samarbete med den privata sektorn.Under övergångsperioden behandlar utrikesministeriet inga nya projektansökningar utan fokuserar på de projekt som redan är under beredning.


Beslutet fattas av UM, riskerna garanteras av Finnvera

Beviljandet av räntestödskrediter regleras av lagen 1114/2000 och statsrådets förordning 1253/2000. Finnvera Abp tar emot ansökningarna och beslutet om beviljande av räntestöd fattas av utrikesministeriet. Utrikesministeriet ansvarar dessutom för evaluering av projekt och övervakar anskaffningsförfaranden. Riskerna i anslutning till krediten garanteras av Finnvera. Krediten kan ordnas av finländska eller andra kreditinstitut som fått koncession inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vid beviljande av krediter följs principerna i OECD:s konsensusavtal om exportkrediter. Enligt dem får krediter endast beviljas åt sådana projekt som är affärsekonomiskt olönsamma. Detta innebär att projektet inte inbringar så stora inkomster åt låntagaren att denne kunde klara av ett merkantilt lån, eller att det inte finns tillgång till ett kommersiellt lån. Projekten går oftast att kategorisera i den offentliga sektorn. Krediter får inte beviljas åt LDC länder (Least Developed Countries) och bör innefatta en "gåvograd" på 35 %.

Nya riktlinjer

I riktlinjerna anges åtgärderna med hjälp av vilka räntestödskrediterna kan användas effektivt och på ett resultatgivande sätt i Finlands utvecklingspolitik, genom att åstadkomma projekt som är både av hög kvalitet och i enighet med samarbetslandets behov.

Användningen av räntestöd görs hela tiden mångsidigare och avsikten är att samarbeta med flera länder än för närvarande, utgående från visat intresse från företag. Finland har i internationella överenskommelser bundit sig till att rikta hälften av nya medel för utvecklingssamarbete till Afrika. För räntestödskrediter innebär detta att samarbetet och urvalet samarbetsland i Afrika skall befrämjas. Räntestödskrediter är centrala i övergångsländer där man håller på att förflytta sig från utvecklingssamarbete till ekonomiskt samarbete.

Regeringens utvecklingspolitiska program från år 2007 förutsätter att räntestödskrediter koncentreras speciellt på att stöda miljö- och infrastrukturinvesteringar utgående från nationella utvecklingsprogram. Den strikta bindningen till leveranser av finländskt ursprung mjukas upp. Däremot granskar man mera noggrant huruvida projekten främjar finländska intressen då man godkänner dem.

Riktlinjerna fungerar som en allmän anvisning för alla parter i räntestödssamarbetet: utrikesförvaltningen, övriga myndigheter, företag, finansiärer och partnerländer.

Uppmärksamhet fästs vid beredning och uppföljning av projekt

Allt mer uppmärksamhet fästs vid beredningen av projekt exempelvis genom att ge tekniskt bistånd. Åtgärder ämnade för att effektivera uppföljningen av projekt syftar till att garantera dessas utvecklingseffekt. Ansvaret för projektens administrering och uppföljningen av projekt är fördelad mellan ministeriet och ansvarande representation. Avsikten är att på detta sätt garantera ett närmare samarbete med partnerlandets myndigheter.

Genom överenskommelser med samarbetsländers myndigheter vill man förhindra oärliga metoder, missbruk och förskingring i samband med finska räntestödsprojekt. För detta ändamål utarbetar man med varje samarbetslandland ett dokument som uttrycker politiskt samförstånd, det vill säga ett ramavtal.

Finlands årliga utbetalningar av räntestöd har sjunkit efter toppåren 1994–1995 såväl kvantitativt som i förhållande till de totala utbetalningarna för utvecklingssamarbete, som samtidigt har ökat. Detta beror på att återbetalningen av de stora industriella projekt som godkändes innan Helsingforspaketet trädde i kraft nu är slutförda. Under åren 2006-2007 minskade mängden utbetalningar jämfört med de föregående åren närmast på grund av färre godkända projekt. Flera projekt är under beredning, men utarbetningen tar länge. I Vietnam förbereds som bäst 22 projekt.

Under åren 2006-2007 godkändes åtta nya projekt. Fyra av projekten förverkligas i Kina, av vilka två gäller jordbruk, ett är ett kyllagerprojekt och det fjärde ett fjärrvärmeprojekt. I Vietnam godkändes ett sjukhusprojekt och ett eldistributionsprojekt. Ett sjukhusapparatsprojekt godkändes i Namibien och i Filippinerna godkändes ett projekt för sanering av vattenleder. Sammanlagt beviljades projekten förbindelser för nästan 33 miljoner euro.

Krediter kan ordnas av finländska eller andra kreditinstitut som fått koncession inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Under 2007 beviljades krediter för räntestödsprojekt av Nordea Bank, Svenska Handelsbanken och BNP Paribas. Exportören får själv välja finansiär.

Takaisin ylös