Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Europarådet

EuroparädetsEuroparådets främsta uppgift är att trygga och utveckla mänskliga rättigheter, pluralistisk demokrati och rättsstatsprincipen. Definitionen fastställdes vid toppmötet i Warszawa år 2005. 

 

De viktigaste redskapen i Europarådets arbete är bindande normer och effektivt verkställande och övervakning av normernas efterföljd. Rådet utarbetar normer för de flesta områden, från kultur och sociala frågor till hälsovård, brottsbekämpning och god förvaltning. Rådets unika avtalsnät, den normbas det skapat, samt Europeiska människorättsdomstolens verksamhet, bidrar till att uppdraget fullföljs. Samarbetet mellan yrkesmyndigheterna är väldigt viktigt för att Europarådets målsättningar ska föras framåt.

Finlands målsättningar inom Europarådet i korthet

  • Finland stödjer aktivt att konklusionerna från Europarådets toppmöte i Warszawa ska verkställas. Organisationens verksamhet koncentrerar sig på tre primära uppgifter vilket bidrar till att förstärka rådet.
  • Finland har ansett det viktigt att EU ska ansluta sig till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna varvid samma människorättsövervakning som omfattar nationella lagstiftningar också skulle gälla EU-lagstiftningen.
  • Finland verkar aktivt för att garantera att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska kunna fortsätta sitt värdefulla arbete för att skydda mänskliga rättigheter i Europa. Dessutom stödjer Finland bevarandet av rätten till enskilt klagomål. Dessa målsättningar främjar man genom att aktivt delta i uppföljningen av det handlingsprogram som godkändes i Interlaken, Schweiz, i februari 2010. Handlingsprogrammet sträcker sig till år 2019.
  • Finland stödjer den reformprocess som leds av Europarådets generalsekreterare och vars syfte är att utöka organisationens politiska betydelse och synlighet i Europa.
  • Finland stödjer ytterligare intensifiering av samarbetet mellan Europeiska unionen och Europarådet.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna

I samband med Europarådet fungerar Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Med den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och dess tilläggsprotokoll har man skapat ett unikt system som övervakar att människorättsskyddet förverkligas och att avtalsförpliktelserna uppfylls. Domstolens beslut är bindande för avtalsstaterna. Avtalsstaterna har förbundit sig att garantera varje människa grundläggande rättigheter och friheter.

Säkerställa Europeiska människorättsdomstolens verksamhet

För att säkerställa verksamheten för Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har man enats om reformer av dess verksamhet som ska medföra effektiviering. Reformerna ingår i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, 14:e protokollet.

Anmärkningsvärt är en förändring av avtalet så att det blir möjligt för EU att ansluta sig till människorättskonventionen. Som sista medlemsstat var det Ryssland som ratificerade protokollet som trädde i kraft den 1 juni 2010. Förhandlingarna om EU:s anslutning till människorättskonventionen påbörjades sommaren 2010.

Människorättsdomstolens verksamhet är trängd eftersom den hela tiden får ta emot fler och fler klagomål. Därför beslöt man vid konferensen i Interlaken, Schweiz, i april 2010 att sätta igång en långsiktig process som å ena sidan siktar på att domstolens verksamhet ska effektiveras och å andra sidan på att förebygga brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna. Metoderna kan bland annat bestå av information om domstolens rättspraxis, utbildning för juridiskt yrkesfolk, samt eventuella nationella besvärsförfaranden.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter

Kommissionär för mänskliga rättigheter, vars tjänst inrättades år 1999 på Finlands initiativ, har snabbt etablerat sin position i Europarådet. Som icke-juridiskt organ har kommissionär för mänskliga rättigheter flexibla möjligheter att påverka så att mänskliga rättigheter förverkligas och så att kännedomen om dem ökar i medlemsländerna. Fullmäktige bör agera oberoende och neutralt.

Till kommissionärens uppgifter hör

  • att främja utbildning om mänskliga rättigheter
  • att informera om mänskliga rättigheter
  • att stödja nationella justitieombudsmäns uppgifter
  • att bidra till utvecklingen av människorättssystem i medlemsländer
     

Den nuvarande människorättsfullmäktige, Thomas Hammarberg, är den andra i ordningen och han tillträdde i april 2006.Kommissionär publicerar rapporter om olika teman och besöker medlemsländerna. Mandatet är sexårigt. Den nuvarande kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, är den andra i ordningen och han tillträdde i april 2006. Med sin aktivitet och sakkunskap har fullmäktige befäst tjänstens roll när det gäller att främja mänskliga rättigheter och övervaka medlemsländernas skyldigheter.

I och med Georgienkrisen som blossade upp i augusti 2008 accentuerades kommissionärens roll när människorättssituationer behöver förbättras. Finland fortsätter ge sitt stöd åt kommissionär för mänskliga rättigheter. Särskild tyngdpunkt har under de senaste åren legat på främjande av människorättsförsvarares ställning inom Europarådets område, på romernas situation, på barns rättigheter samt på diskriminering av sexuella minoriteter eller könsminoriteter.

Europarådets samarbete med andra aktörer

Europarådets samarbete med andra aktörer så som EU och OSSE har intensifierats, samtidigt som dess viktigaste målsättningar har fått tydligare konturer och dess verksamhet utvecklats.

Europeiska unionen och Europarådet undertecknade i maj 2007 ett protokoll som slår fast ramarna för samarbetet på olika områden. Finland har betonat att samarbetet mellan EU:s byrå för grundläggande rättigheter, som inrättades 2007, och Europarådet bör löpa smidigt och vara av kompletterande karaktär. EU:s och Europarådets samarbete har intensifierats märkbart.

I Warszawamötets slutakt ingår deklarationen om samarbete mellan Europarådet och OSSE och dess huvudteman är:

  • att motarbeta terrorism och människohandel
  • minoriteters rättigheter
  • att främja tolerans och icke-diskriminering

Europarådets generalsekreterare har definierat samarbetet mellan organisationerna som en metod för att utöka Europarådets betydelse i den europeiska organisationsstrukturen. Han anser att speciellt samarbetet med EU tillför mervärde till bägge organisationerna.

Europeiska romforumet

Euroepiska romforumet (European Roma and Travellers’ Forum, ERTF) grundades för att utgöra romernas språkrör i Europa. Det var Finlands president Tarja Halonen som lade fram initiativet till forumet och det inledde sin verksamhet år 2005. Forumet verkar självständigt men har ett samarbetsavtal med Europarådet.

Bakgrunden till initiativet var de europeiska romernas otillräckliga möjligheter att delta i beslutsfattande, föra fram sina åsikter och kräva sina rättigheter. Inom Europarådets medlemsländer lever ungefär 10-12 miljoner romer.

Finland har i flera års tid frivilligt understött Europarådets romfunktioner ekonomiskt.

Europarådets organ

Ministerkommittén

Ministerkommittén är Europarådets beslutande organ. Det består av medlemsländernas utrikesministrar eller deras ständiga representanter, det vill säga ambassadörer. De viktigaste besluten kräver enhällighet, som till exempel när ett nytt land ansluter sig till rådet, eller när man utfärdar rekommendationer till medlemsländernas regeringar.

Ministerkommittén godkänner Europarådets avtal och rekommendationer varefter de öppnas för underteckning av medlemsländerna. Dessutom för ministerkommittén politiska diskussioner om aktuella frågor om vilka det kan ge utlåtanden. Ministerkommittén övervakar också att Europeiska människorättsdomstolens beslut följs vid sina regelbundna uppföljningsmöten.

Den parlamentariska församlingen

Den parlamentariska församlingen är ett rådgivande organ som framför initiativ. Församlingen består av folkrepresentanter som medlemsländernas parlament utnämner. På den parlamentariska församlingens initiativ har de viktigaste av Europarådets avtal uppkommit, som till exempel Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och Europeiska sociala stadgan.

Kongressen för lokala och regionala organ

Kongressen för lokala och regionala organ är ett rådgivande organ som består av representanter för medlemsländernas lokala och regionala förvaltningar. Dess primära uppgift är att främja dessa förvaltningars myndigheters politiska, administrativa och ekonomiska självstyre och därmed förstärka att mänskliga rättigheter verkställs på lokal nivå.

Takaisin ylös