Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Krishantering

Finland bär sitt internationella ansvar och bygger upp gemensam säkerhet och deltar därför på utrikes- och säkerhetspolitiska grunder i den internationella krishanteringen. Deltagandet tjänar Finlands internationella förbindelser och är ett uttryck för Finlands vilja att delta i arbetet med att lösa internationella problem.

Krishantering, juni 2015

Krishanteringen syftar till att skapa stabilitet, minska den mänskliga nöden och bygga upp förutsättningar för utveckling i krisområdena.

Samtidigt försöker man förebygga att konflikter sprids. I dagens värld där staterna är starkt beroende av varandra får kriser vittgående konsekvenser.

Finland vill betona en övergripande krishantering. Det betyder bland annat att man ökar effekterna av krishanteringen genom att utveckla den inbördes samordningen och kompletteringen mellan militär och civil krishantering samt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Civil krishantering

Finland medverkar aktivt i den internationella civila krishanteringen. Målet är att i krisområdena främja en utveckling som respekterar rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, mot demokrati, god samhällsstyrning och ett fungerande civilt samhälle.

Utrikesministeriet ansvarar för den civila krishanteringens politiska styrning och beslutar i vilka insatser finländska sakkunniga ska delta. Kostnaderna för deltagandet finansieras med medel från utrikesministeriets budget.

Inrikesministeriet ansvarar för upprätthållande, utveckling och samordning av den nationella beredskapen för civil krishantering.

Krishanteringscentret i Kuopio (Crisis Management Centre, CMC), som är underställt inrikesministeriet, ansvarar för utbildningen av experter inom civil krishantering och sköter rekryteringsprocessen vid insatser.

Civila krishanteringsinsatser görs i krisområden och områden där de centrala samhällsfunktionerna behöver stärkning utifrån. Den civila krishanteringen fokuserar på att utveckla polisverksamhet, rättsväsende, gränsbevakning, tullväsende, fångvård och annan förvaltning.

Insatserna kan också handla om att övervaka avtal om fred eller eldupphör eller om att främja minoritetsfrågor och demokrati. Allt oftare brukar det också handla om större reformer av säkerhetssektorn i landet i fråga (armén, polisen, gränsbevakningsväsendet, tullen m.m.).

Verksamheten sträcker sig från observations- och utbildningsuppdrag till att fungera som ersättare inom olika myndighetsfunktioner, såsom polisiära eller rättsliga uppgifter.

Ur Finlands synpunkt är den viktigaste aktören inom civil krishantering Europeiska unionen. Dessutom finns det finländska experter i fältmissioner som ordnas av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Finländska experter på civil krishantering är engagerade också i en del FN-insatser inom krishantering.

YK:n MINUSTAH-operaation mitalienjakoseremoniassa
FN:s MINUSTAH-operation. Foto: UN Photo

Ytterligare har Finland utsända civila experter i olika funktioner som är underställda Nato, såsom Natos civila representants kontor i Afghanistan. Finländare tjänstgör i civila krishanteringsuppgifter också vid EU:s, OSSE:s och Natos sekretariat.

Antalet finländare som deltar i civila krishanteringsinsatser är i proportion till folkmängden den största bland EU-länderna. Dessutom skickar Finland årligen knappa 100 personer till EU:s och OSSE:s valobservatörsinsatser.

Finland har som strävan att öka andelen kvinnor inom den civila krishanteringen. För närvarande är ca 40 procent av de finländska experterna i civil krishantering kvinnor.

Militär krishantering

Finland har deltagit i internationellt fredsbevarande ända sedan 1950-talet. För närvarande är Finland med i 12 militära krishanterings- eller observatörsoperationer.

Geografiskt ligger tyngdpunkterna i Mellanöstern, Afghanistan, Västra Balkan och Afrika.

Finland deltar i FN-, EU- och Natoledda krishanteringsoperationer. Ytterligare deltar Finland efter prövning i militära krishanteringsoperationer som genomförs av olika ländergrupper. (länk till försvarsmakten)

Av de olika krishanteringsoperationerna finns Finlands största trupp i Libanon i FN:s UNIFIL-operation. Dessutom har Finland deltagit med en relativt stor insats i Natos Resolute Support-operation i Afghanistan och 2015 har det beslutats att en finländsk trupp inom ett internationellt utbildningssamarbete ska delta i ett utbildningsuppdrag i Irak.

Deltagande i internationell militär krishantering är ett viktigt sätt för Finland att bära sitt internationella ansvar. Samtidigt stärker deltagandet den nationella försvarsförmågan. Den erfarenhet som personalen får i krävande förhållanden befäster också yrkesskickligheten.

Eftersom den internationella omvärlden och också konflikternas karaktär har ändrats har krishanteringsoperationerna blivit mera övergripande och komplicerade. De kräver därför ofta specialkunskap. Nya drag i den internationella militära krishanteringen är också att det inbördes samarbetet mellan internationella organisationer accentueras, att man utvecklar de regionala organisationernas funktionsförmåga och stärker krisområdenas egna säkerhetsstrukturer.

I operationerna ingår det allt flera element som inte är av militärt slag. Uppgifterna kan ofta handla om att återuppbygga samhällen eller att upprätthålla stabilitet. Behovet av poliser i FN:s fredsbevarande operationer har vuxit snabbt.

Krishanteringen är också det mest synliga elementet i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (länk). EU har sedan 2003 genomfört dryga 30 militära och civila krishanteringsoperationer. Verksamheten har syftat till att stödja stabiliteten i konfliktregioner främst i Europa, i det sydostliga närområdet och i Afrika.  För närvarande försiggår 11 civila och 5 militära operationer.

Information operationsvis på försvarsmaktens webbplats.

 EU:s militära krishanteringsoperationer:

EU:s stridsavdelningar

EU:s medlemsländer sammanställer så kallade stridsavdelningar för militära krishanteringsuppdrag som kräver snabba insatser. Avdelningarna kan delta i kortvariga men krävande krishanteringsoperationer, t.ex. som stöd för FN:s fredsbevarande uppdrag.

EU:s stridsavdelningar har varit i full beredskap sedan 2007, två avdelningar samtidigt ett halvt år i taget. Målet är att unionen vid behov ska kunna sända ut stridsavdelningar samtidigt till två olika krishanteringsoperationer.

Med snabba insatser avses kapacitet att förflytta stridsgrupper till ett krisområde inom tio dagar efter att EU har beslutat att de ska sättas in. En operation ska inte pågå längre än fyra månader.

Till dags dato EU:s stridsgrupper inte satts in i någon operation.

Finland har fem gånger deltagit i beredskapsturerna och kommer också att delta i den stridsavdelning som leds av Storbritannien under senare hälften av 2016.

Det är frivilligt att delta i stridsavdelningarna, liksom i unionens övriga krishanteringsuppgifter, och varje land har rätt att själv bestämma om deltagande i operationer.

Krishantering och de mänskliga rättigheterna

De allvarligaste kränkningarna av de mänskliga rättigheterna sker i skuggan av krig och annat väpnat våld. Därför hör det också till krishanteringens viktigaste mål att få ett slut på kränkningarna och att stödja en rättsstatlig utveckling.

Finland strävar efter att krishanteringen också ska fokusera på hur de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna tillgodoses. På det sättet förbättras möjligheterna till boende, utbildning och hälso- och sjukvård för dem som är värst utsatta.

Finlands mål för krishanteringen och de mänskliga rättigheterna

  • Finland deltar också framöver aktivt för att integrera de mänskliga rättigheterna, humanitär rätt och genderaspekten i EU:s, FN:s och OSSE:s krishanteringsoperationer.
  • Finland arbetar för att experter på mänskliga rättigheter i ett tidigare skede och i större utsträckning ska kunna delta i planeringen, inrättandet och genomförandet av krishanteringsoperationer.
  • Finlands målsättning är att det i mandaten för olika operationer införs tydliga och ur operationssynpunkt realistiska mål för de mänskliga rättigheterna. I det sammanhanget ska det bättre beaktas hur de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna tillgodoses.
  • Finlands målsättning är att antalet experter på mänskliga rättigheter och genderfrågor ska bli större i de EU-institutioner som planerar krishanteringen och i själva krishanteringsoperationerna.  Finland har också som mål att främja och stödja kvinnor för ledande uppgifter i operationerna. Rekryteringen beaktar systematiskt jämställdhetsfrågor.
  • Finland deltar i diskussionen hur människorättsexperternas insatser i planering, inrättande och genomförande av krishanteringsoperationer kunde stärkas.
  • I utvecklandet av den nationella utbildningen i mänskliga rättigheter utnyttjar Finland de erfarenheter från fältet som finländska experter på mänskliga rättigheter och genderfrågor har.
  • Finland fortsätter stödja frivilligorganisationerna i syfte att integrera människorätts- och genderaspekter i arbetet. Dessutom utreds nya sätt att främja de mänskliga rättigheterna på bilateral basis i processer kring fredsbyggnad och återuppbyggnad.

Takaisin ylös