Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Räntestödskrediter

Syftet med räntestödskrediter är att stödja utvecklingsländernas utveckling genom att stärka ländernas kapacitet med hjälp av finländsk teknik och kompetens. Räntestödskrediter kan beviljas länder med låg inkomstnivå och låg medelinkomstnivå. Räntestöden är en del av Finlands offentliga bistånd.

I Finlands utvecklingspolitiska åtgärdsprogram från 2012 fastställs att man kommer att utveckla nya samarbetsformer som ersätter räntestödskrediterna. Utvecklingsarbetet görs i samarbete med den privata sektorn.

Räntestödskrediterna kommer att ersättas med ett nytt instrument för utvecklingssamarbete, som bereds inom ramen för den gällande lagen om räntstödskrediter.

Under övergångsperioden behandlar utrikesministeriet inga nya projektansökningar utan fokuserar på de projekt som redan är under beredning.

Principer för stödet

Bestämmelser om beviljandet av räntestödskrediter finns i lagen om räntestödskrediter till utvecklingsländer (1114/2000) och i statsrådets förordning om räntestödskrediter till utvecklingsländer(1253/2000). Räntestödspolitiken, utvecklandet av instrument och administreringen av projekt sköts vid utrikespolitiska avdelningen vid utrikesministeriet.

Oftast genomförs räntestödskreditprojekt inom offentliga sektorn. Stödformen är särskilt viktig i övergångsländer, där man från utvecklingssamarbete håller på att övergå till ekonomiskt samarbete. I enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s definition beviljas de minst utvecklade länderna och djupt skuldsatta s.k. HIPC-länder inte räntestödskrediter.  

Räntestödskreditprojekten ska vara ekonomiskt, samhälleligt och miljömässigt hållbara och de ska passa ihop med mållandets egna utvecklingsprogram. Genom ett enhetligare utvecklingssamarbete försöker man undvika överlappningar och stödja mållandets resurser med hjälp av utvecklingssamarbetsprojekt som kompletterar varandra.

Projekten bör skapa finländskt specialkunnande för mållandet. Det betydande finländska intresse och det finländska mervärdet som krävs enligt räntestödskreditlagen förverkligas genom att den inhemska andelen i ett projekt uppgår till 50 procent.

Räntestödskrediterna fokuseras på miljö- och infrastrukturinvesteringar, särskilt i klimat- och energiprojekt. Projektägarskapet finns alltid i mållandet och anskaffningarna görs alltid i enlighet med mållandets lagstiftning.

Systemet med räntestödskrediter är exportorienterat, och samarbetsformen som baserar sig på lån, stärker mållandets ägarskap. Systemet är förmånligt för mottagarlandet. Räntestödskrediterna bör alltid innefatta en donationsgrad på minst 35 procent.

Avsiktsförklaringar har ingåtts med myndigheterna i partnerländerna, genom vilka man försöker förhindra ohederliga metoder och missbruk i projekten. Dessutom lämnar både exportören och kreditinstitutet Finnvera en försäkran enligt OECD-konsensus om att inte använda ohederliga metoder i samband med projektet.

Hur gå till väga?

Exportören eller kreditinstitutet tillställer Finnvera ansökningarna om köparkreditgaranti. Ansökningar och information om köparkreditgaranti finns på Finnveras webbplats.

Utrikesministeriet bedömer om projekten kan genomföras, övervakar upphandlingsförfarandet och fattar beslut om beviljandet av räntestöd. Finnvera garanterar riskerna i anslutning till krediterna.

Finländska kreditinstitut eller andra kreditinstitut inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som beviljats koncession kan vara kreditbeviljare. När det gäller beviljandet av kredit efterföljs OECD:s principer om exportkreditkonsensus.  Enligt dem kan kredit beviljas sådana projekt som är företagsekonomiskt olönsamma.

Ett projekt är företagsekonomiskt olönsamt om kredittagaren inte får så stora inkomster genom själva projektet att kredittagaren skulle kunna betala sådana kostnader som är förenliga med villkoren för kommersiella krediter. Ett projekt kan också vara olönsamt om det inte går att få kommersiell finansiering för det.

I små industriella projekt, där köpesumman inte överstiger 2 miljoner SDR, kan denna princip frångås (SDR är Internationella valutafonden IMF:s reservinstrument och reservvaluta).

Takaisin ylös