tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet
Artiklar och kolumner, 9.12.2011
Finland och OPCW – framgångens fångar?
Konventionen om förbud av kemiska vapen och den organisation som övervakar den, OPCW, är båda framgångshistorier på många sätt. Finland har understött organisationen från första början, men vad göra åt OPCW:s bristande synlighet i världen och Finlands bristande synlighet inom OPCW?
I det lilla biblioteket i hotell Kämps foajé sitter en leende man. OPCW:s generaldirektör Ahmet Üzümzü som kommit från Haag för att besöka Helsingfors har all orsak att vara nöjd, också med Finland.
Vad för OPCW?
Konventionen om kemiska vapen CWC (Chemical Weapons Convention) och Organisationen för förbud mot kemiska vapen OPCW (Organization for the Prohibition of Chemical Weapons) som övervakar konventionen från sitt högkvarter i Haag är båda ovanliga fenomen. OPCW är inte ett FN-organ utan en självständig organisation som baserar sig på konventionen. Konventionen har i sig varit framgångsrik tack vare sin geografiska och innehållsliga bredd. Ingen annan överenskommelse om massförstörelsevapen har gått så här långt när det gäller nedrustning och ickespridning.
Trots organisationens framgångar är den inte särskilt väl känd. Üzumcü berättar att han märkte det redan då han ansökte om jobbet i organisationen.
”Att öka kännedomen om organisationen, offentlig diplomati, var ett centralt element i min kampanj för posten som generaldirektör.”
OPCW lider alltså brist på synlighet. Trots både konventionens och organisationens framgångar har den stora allmänheten knappt hört talas om dem. Enligt Üzumcü har OPCW på sätt och vis blivit offer för sin egen framgång: eftersom konventionens genomförande i det stora hela gått så smidigt har den inte orsakat någon dramatik eller gett upphov till stora rubriker.
Üzumcü anser att OPCW ändå kunde marknadsföras som ett exempel på en fungerande multilateral organisation.
Finska experter, vakna upp!
Vad är då Finlands problem i sammanhanget? Trots sin storlek har Finland varit en av de mest aktiva parterna i konventionen ända sedan förhandlingarna inleddes. Finland har erbjudit både tekniskt och ekonomiskt stöd för konventionens genomförande genom verifikationsinstitutet VERIFIN. Trots detta har Finland inte fått någon särskilt synlig roll inom organisationen. Generaldirektör Üzumcü, varför är Finland fortfarande underrepresenterat i OPCW:s sekretariat trots sitt och särskilt VERIFIN:s framgångsrika arbete?
”Allt beror på vem som ansöker. De berörda finska myndigheterna borde göra mera för att få fram kompetenta finländska kandidater till tjänsterna. När vi får kompetenta sökanden är jag beredd att ta i beaktande underrepresentationen då tjänsterna tillsätts.”
Av organisationens framtida utmaningar är förstörandet av kemiska vapen den viktigaste. Konventionens deadline går ut nästa år och alla vapen hinner inte förstöras före det. Generaldirektören verkar inte särskilt oroad. Det viktigaste är att USA och Ryssland, som hade de största förråden kemiska vapen, på högsta möjliga nivå förbundit sig att förstöra lagren. Processens genomskinlighet och parternas inbördes förtroende är viktiga element.
”Det är ingen enkel sak att förstöra kemiska vapen. När konventionen skrevs föreställde man sig att det endast var frågan om en teknisk åtgärd. Med tiden har det visat sig att det finns flera faktorer som måste tas i beaktande, till exempel miljön, lokalbefolkningen och den allmänna opinionen. Förstörandet är också väldigt dyrt. Det har räknats ut att det är upp till tio gånger dyrare att förstöra kemiska vapen än att framställa dem.”
OPCW 2.0
Vad ska organisationen ha för en roll när alla kemiska vapen är förstörda?
”Det är en viktig fråga. Jag har under min tid som generaldirektör tillsatt en panel som samlats fyra gånger för att fundera på organisationens framtid. I framtiden kommer organisationens fokus att ligga mera på den kemiska industrin, exportkontroll och skyddsverksamhet. Förpliktelser angående användningen av vissa kemikalier och genomförandet på nationell nivå kommer att fortsätta vara viktiga verksamhetsområden.”
Det blev också tal om kampen mot terrorismen. I konventionen mot kemiska vapen omnämns inte terrorism särskilt, men efter 11 september-attackerna grundades en arbetsgrupp som diskuterar organisationen roll i kampen mot terrorismen. Arbetsgruppen har bland annat kunnat konstatera att konventionens genomförande nationellt i sig är en betydelsefull insats mot den internationella terrorismen.
Text: Kimmo Laukkanen
Foto: Raino Heinonen