tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet
Nyheter, 17.2.2012
HBT – inte privilegier utan mänskliga rättigheter
Hur kan myndigheterna främja homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och interkönade personers rättigheter? Det var temat för ett seminarium som ordnades av utrikesministeriet, med exempel från Norge och USA.
HBT-rättigheter är aktuella i Finland och i hela världen just nu, konstaterade utvecklingsminister Heidi Hautala när hon öppnade seminariet.
I Finland har bland annat äktenskap mellan personer av samma kön och asylsökanden som flytt från homo- och transfobi men skickats tillbaka varit på tapeten. S:t Petersburgs lag om förbud mot att sprida ”propaganda” om sexella minoriteter och könsminoriteter har väckt internationell uppmärksamhet.
”Alla tre ministrar vid utrikesministeriet har försökt påverka saken och Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg rapporterar kontinuerligt om hur ärendet framskrider. Också representanter för EU har varit i kontakt med stadens lokalförvaltning”, berättade Hautala.
I många utvecklingsländer är diskriminering på grund av sexuell identitet eller könsidentitet ett stort problem, påpekade Hautala. ”Stora givarländer, såsom USA och Storbritannien, har visat exempel på att man på ett synligt sätt kan lyfta fram HBT-frågor i utvecklingspolitiken”.
”Utrikesminister Hillary Clintons linje vid internationella möten är mycket uppmuntrande. Vi som representerar EU verkar fega vid sidan av henne”, konstaterade Hautala.
Utvecklingsministern ansåg att det är bra att Europarådet aktiverat sig, eftersom till exempel Ryssland och Serbien, som förhåller sig mycket diskriminerande till sexuella minoriteter, är medlemsstater där.
”Det handlar inte om privilegier, utan om mänskilga rättigheter som gäller alla”, betonade ministern. Det finns noggrannaverktyg för att följa upp hur HBT-rättigeheter förverkligas, till exempel FN:s Yogyakartaprinciper från 2006.
Stort kliv framåt för HBT-rättigheterna i USA
Det har skett enorma förändringar inom USA:s utrikesministerium, berättade chargé d'affaires a.i. Danny Hall. ”När jag 1989 sökte mig till utrikesministeriets tjänst visste jag inte om man ens kunde bli diplomat om man var bög, och det visste inte heller tjänstemannen som jag frågade”, berättade Hall.
"För säkerhetsgranskningen flög två federala agenter till Dallas för att intervjua min mor om min sexuella läggning, min egen försäkran räckte inte”, kommer Hall ihåg.
”Så småningom märkte jag att det fanns andra. På den tiden skulle det ändå ha varit helt otänkbart att vi skulle ha haft en utrikesminister som skulle ha talat om homosexuellas rättigheter som mänskliga rättigheter”, berättar Hall.
I juni förra året fick alla beskickningar instruktioner från Washington att också HBT-personers mänskliga rättigheter skulle främjas i hela världen.
I Norge samlar man kunskap
I Norge grundade man ett HBT-infocentrum i november 2011 (LHBT-sentret), berättade centrets projektchef Hanne Grasmo. Endast i Holland finns det enligt Grasmo en motsvarande organisation.
Centret har tre anställda. Det fungerar som motor för det HBT-åtgärdsprogram som regeringen skrev 2009 och som berör åtta olika ministeriers verksamhetsområden.
Svårt att komma igång och bristande vilja i Finland
Efter föredragen följde en paneldiskssion och publiken överöste panelen med frågor och synpunkter.
De sexuella minoriteterna har inte nödvändigtvis förtroende för myndigheterna, kontaterade generalsekreteraren för Seta, Aija Salo. Hon ansåg att myndigheterna aktivt borde bygga upp förtroendet på flera plan. Ett sätt skulle vara att marknadsföra myndigheternas tjänster på webben enkom för de sexuella minoriteterna.
”Det skulle vara en billig och bra metod”, kommenterade Johanna Korhonen, som var moderator för panelen. Det skulle enligt Korhonen också kunna ha en fostrande effekt inom myndigheterna.
Myndigheter som bereder lagstiftning inser inte alltid att de frågor som hör till dem kan påverka de sexuella minoriteternas och könsminoriteternas ställning, påpekade Arja Voipio, vice ordförande för Trasek r.f. ”Svårt att komma igång och bristande vilja”, summerade hon läget.
Det förekommer okunskap och negativa attityder, bekräftade enhetschef Johanna Suurpää från justitieministeriet. Enligt Suurpää finns det inte en enda orsak till det, utan det är många faktorer som påverkar attityderna.
Det skulle till exempel vara viktigt att samla in uppgifter om hatbrott från andra källor än enbart polisens statistik. En enkät bland somaler ger helt andra resultat än den officiella statistiken visar. För att samla kunskap om HBT-frågor kunde man till exempel utnyttja enkäter inom skolhälsovården, föreslog en person i publiken.
Text: Marja-Leena Kultanen
Foto: Timo Ikonen
För mera information: