Företagen som partner för utveckling

Yrkesutbildning, grön ekonomi, verksamhet inom krisområden - åtminstone på dessa områden har företagen och utvecklingspolitiken en gemensam kontaktyta. Samarbete diskuterades på företagsseminariet på tisdagen.

Över 100 företagsrepresentanter och tjänstemän deltog i företagsforumet.

Partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn har fått en central roll i internationell utvecklingspolitik. Sådana partnerskap har utvecklats bl.a. inom FN-organisationerna med stora multinationella företag.

"Jag vill utmana oss till att tänka på, hur vi kan bygga upp partnerskap, för att människor i utvecklingsländer ska få möjligheter att förbättra sina liv", sade utvecklingsminister Heidi Hautala vid utrikesministeriets seminarium i Helsingfors på Ständerhuset.

Utrikesministeriet diskuterar gärna t.ex. frågor som hänför sig till markanvändning med företagen, sade Heidi Hautala. Foton: Timo Ikonen

"Respekt för de mänskliga rättigheterna och en ekologiskt hållbar verksamhet är en resurs för företagen, inte en börda", betonade hon.

Enligt Hautala har de finska företagen mycket att ge företagen i utvecklingsländer i fråga om samhällsansvar. Nu är tiden mogen att ingå partnerskap - t.ex. för tyska, danska och holländska företag är detta redan vardag.

Två av målen för Finlands utvecklingspolitiska program hänför sig starkt till företagssektorns verksamhet: grön ekonomi samt användning av naturresurserna och miljöskydd.

Utbildning som gemensam möjlighet

Utvecklingspolitiken och företagsverksamhet har många gemensamma möjligheter, påpekade Kari Hietanen, direktör för samhällsrelationer och juridiska ärenden från Wärtsilä Oyj Abp. Han är också ordförande för Finlands Näringsliv EK:s handelspolitiska utskott.

Företagsverksamhetens positiva utvecklingskonsekvenser blir enligt honom ofta synliga efter en lång tid, t.ex. genom en förbättring av utbildningen och hälsovården i hela samhället, såsom i Indien där Wärtsilä har ett verksamhetsställe.

Ett ansvarskännande företag utgör i sin dagliga verksamhet ett exempel och för med sig något positivt till det lokala samhället, betonade Group Vice President Kari Hietanen från Wärtsilä Oyj Abp.

Yrkesutbildning skulle vara en naturlig samarbetsform mellan företag och utrikesministeriet som sköter utvecklingspolitiken, konstaterade också Jukka Seppälä, Vice President, Stakeholder Relations and Trade Policy, från Metso Abp, ett annat stort börsbolag.

Metso är verksamt t.ex. i Sydafrika på 11 orter och anordnar inlärning i arbete vid sina verkstäder.

En annan utbildningsbransch där Finland enligt honom skulle kunna göra en insats är utbildning av administrationen i verksamhet för att bekämpa korruption. "Utbildningsprogram och skriftlig examen", är hans recept.

Utbildningen måste dock utöver att den är till nytta för ett enskilt företag också gagna samhället och mållandet mer allmänt för att den ska kunna ses som en del av utvecklingspolitiken, påminde avdelningschef Jorma Julin från utvecklingspolitiska avdelningen.

Samhällsföretagen som förlorare

Finländska Tikaus verksamhet i Indien handlar också i stor utsträckning om utbildning, berättade verkställande direktör Taina Snellman. Tikau kombinerar i sina produkter indiskt handarbete och finsk design. Företaget utbildar och anställer människor i största behov av arbete på den indiska landsbygden.

Processen från val av handarbetare till uppkomsten av färdiga produkter är dock lång, sade Snellman. Det är svårt att få förhandsfinansiering, när verksamheten faller i gråzonen mellan utvecklingsbistånd och affärsverksamhet.

Också små och medelstora företag verksamma på krisområden är förlorare, påminde man i kommentarerna från publiken. Biståndsorganisationerna är villiga att dela med sig av idéer som uppstått på fältet, men i Finland är förfarandena stela - till skillnad från de andra länderna i Norden.

Utvecklingskonsekvenser också som biprodukt

Den utvecklingspolitiska effekten kan också uppstå som biprodukt av rent kommersiella projekt, sade Hietanen från Wärtsilä. Ett exempel på detta är Kivusjön i Rwanda, i vars djup det finns betydande metanförekomster. De är samtidigt en hälsorisk för människor.

Wärtsilä bygger ett kraftverk som producerar el av den metan som tas från sjöbottnen. Elen alstras av lokalt bränsle, och samtidigt får man miljöfrågorna i skick. Alla vinner, sade Hietanen som sammanfattning.

Utvecklingsminister Hautala ansåg exemplet vara en progressiv lösning, som kan ha hisnande konsekvenser.

Finnfund ökar risktagningsförmågan

Finansiering från Finnfund är ett viktigt utvecklingspolitiskt instrument för företagen. Man kommer att öka bolagets kapital för att verksamheten ska kunna utökas, berättade Jorma Julin. Samtidigt blir det möjligt att få särskild riskfinansiering, vilket företagen har önskat.

De mest lovande tillväxtföretagen inom ren teknologi expanderade redan i ett tidigt skede bortom Sverige, berättade Tarja Teppo som hör till grundarna av kapitalinvesteringsbolaget Cleantech Invest. "Steget till Kina eller Indien är dock utmanande, för att inte tala om Afrika", sade hon och ansåg att statsmaktens roll är att agera som ankarinvesterare i de mest riskfyllda fonderna.

Samarbetsformerna finslipas

"Som optimist kan man börja, det finns ett brett spektrum av gemensamma intressen. Det tar givetvis tid att finslipa formerna", sammanfattade Jukka Seppälä utbytet av seminariet. För företagen är det enligt honom viktigt att samma verksamhetsprinciper iakttas överallt.

"Finska företag har bra möjligheter att exportera goda exempel ut i världen", sade han.
Partnerskap är viktiga också inom statsförvaltningen. Statsförvaltningens aktörer måste samarbeta mycket mera sinsemellan, betonade Heidi Hautala. "Man måste övervinna sina fördomar och se hur olika synvinklar kan kopplas samman."

Vid utrikesministeriet intensifierar avdelningarna sitt samarbete och en gemensam resa med en företagsdelegation till länder i utveckling planeras med Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb, berättade Hautala.

Seminariets anföranden:

• Kari Hietanen, Wärtsilä Oyj (PDF, 147 kt)
• Jukka Seppälä, Metso Oyj (PDF, 1,2 Mt)
• Taina Snellman, Tikau Oy (PDF, 5,5 Mt)
• Tarja Teppo, Cleantech Invest Oy (PDF, 572 kt)

Twitter

• Twitter #yritysfoorumi #kehityspolitiikka

Videoinspelningar (Kurt Lindroos)