Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter
Utrikesministerieanställdas skrivelser i medierna, 1.12.2015

Stefan Lindström: Missförstånd om TTIP

Viveca Dahl skriver i en ledare 18 november om frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och USA (TTIP). Eftersom skrivelsen omfattar ett flertal missförstånd om vad som förhandlas i TTIP samt om hur avtalet hänför sig till europeisk och nationell lagstiftning, är det skäl att klarlägga faktan.

Det första missförståndet hänför sig till TTIP avtalets mening. TTIP är ett frihandelsavtal. Detta innebär att TTIP förhandlingarna inte omfattar EU- eller nationell lagstiftning eller avvecklingen av regelverk. Nationell lagstiftning eller EU-regleringar som skyddar livsmedel, hälsa- och miljö är inte en del av förhandlingarna. Detta framgår klart av det offentliga förhandlingsmandatet.

Om antibiotikan kan konstateras att EU-kommissionen i november 2015 upprättat ett förslag som skall minska antibiotikaanvändningen, avsett att införas i TTIP-avtalet. Förslaget innehåller en rad olika åtgärder för samarbete och riktlinjer för minskad antibiotikaanvändning även i USA och dessutom att både EU och USA skall verka för detta i tredje land, det vill säga även i länder som inte omfattas av TTIP-avtalet.

TTIP-förhandlingarna inleddes inte i februari 2015 som Dahl framför utan redan i juli 2013 varefter det genomförts 11 förhandlingsrundor. TTIP är m.a.o. ingalunda bortglömt, utan mer dagsaktuellt än någonsin. Vidare kan konstateras att TTIP-förhandlingarna torde vara det mest transparenta exemplet någonsin om hur ett frihandelsavtal förhandlas fram. Kommissionens hemsida om TTIP omfattar en mycket bra bild om hur förhandlingarna framskrider samt om vilka texter som diskuteras.   http://ec.europa.eu/trade/policy/in-focus/ttip/

Det så kallade regleringsrådet och investeringsmekanismen är en annan helhet om vilka det florerar ett flertal myter. Skiljemannaförfarandet är en procedur som skall användas om parterna är oense om staten har agerat i enlighet med ett investeringsavtal eller inte. Det är viktigt att förstå att ett skiljemannaförfarande inte definierar policy utan tillämpar den lag staterna har beslutat.

Påståendet om att ett skiljemannaförfarande ger multinationella företag rätt att stämma stater för utebliven vinst eller att de skulle stå över nationell lagstiftning stämmer inte. Europeiska kommissionen har nyligen godkänt ett förslag till ett nytt och öppet system för lösande av tvister mellan investerare och länder, det så kallade investeringsdomstolssystemet vilket är ett moderniserat system för investeringsdomstolar som underställs demokratiska principer och offentlig granskning.

 TTIP är en komplicerad och mångfacetterad helhet. Därför är det av synnerlig vikt att debatten om TTIP baserar sig på faktan och inte på subjektiva uppfattningar, insinuationer, myter eller legender. Kommissionen har publicerat ett skrift "De tio största myterna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) - Att skilja på fakta och fiktion" vilken starkt rekommenderas.

Ett ekonomiskt utmanat Europa måste tänka stort och se framåt samt visa tydligt ledarskap för att vi skall kunna skapa den tillväxt som vi idag så väl behöver och för att våra företag skall kunna behålla deras internationella konkurrenskraft.

TTIP-avtalet skulle skapa ett frihandelsområde med de två största ekonomierna i världen, därtill de samhällen med de starkaste traditionerna och institutionerna när det gäller öppenhet, demokrati och rättsstat. Det är i Finlands intresse att engagera sig starkt för TTIP och denna åsikt delas av såväl de finska fackföreningarna som Finlands Näringsliv samt regeringen.

Stefan Lindström

Skribenten är ambassadråd vid utrikesministeriet. Insändaren har publicerats i Vasabladet den 27 november 2015.

Takaisin ylös