En medborgare från ett viseringsskyldigt land bör alltid ha visum till Schengenområdet.
Schengenstaterna är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och österrike.
Schengenstaterna har gemensamt beslutat om rörligheten för medborgare från tredjeländer i Schengenområdet och vilka staters medborgare behöver visum.
En medborgare från ett viseringsskyldigt land bör alltid ha visum till Schengenområdet. Om det viseringsskyldiga landets medborgare emellertid har ett uppehållstillstånd utfärdat av något Schengenland, behöver han eller hon inte visum för att förflytta sig till ett annat Schengenland. Då får vistelsen i det ifrågavarande landet inte överskrida tre månaders tid.
Man anhåller om Schengenvisum av huvudmållandets ambassad eller konsulat i det land där man bor eller lagligen vistas, eller i det land som ligger närmast om det inte finns någon finländsk beskickning i det land där man bor. Sålunda bör man anhålla om visum från Finlands beskickningar om huvudmålet för resan är Finland. I vissa fall kan en annan Schengenstat representera Finland, till vilket man kan lämna sin anhållan.
Behandlingsavgiften för visum uppbärs då anhållan lämnas in förutom vid de beskickningar där man bestämt att betalningen sker via bank. Närmare uppgifter om praxisen vid olika beskickningar finns på deras egna hemsidor.
Visum beviljas av en behörig diplomatisk eller konsulär beskickning i ett Schengenland. Det är skäl att lämna in visumanhållan minst 2 veckor innan resan.
Om anhållan lämnas in till ett annat Schengenland som representerar Finland i den sökandes hemland, tar behandlingen vanligen avsevärt längre tid. Det är alltid klokt att lämna in visumanhållan i god tid så att den hinner behandlas trots brådska och rusning.
Om förutsättningarna för beviljandet av visum inte uppfylls, görs avslag på ansökan. Den sökande får ett skriftligt meddelande om avslaget. Man kan inte överklaga beslutet om avslag på visumanhållan.
Avslaget kan bero på att punkterna beträffande hur man anhåller om visum inte uppfyllts då anhållan behandlats.
Det kan exempelvis röra sig om att
Den sökande kan vara belagd med inreseförbud till Finland eller ett annat Schengenland eller så kan han eller hon anses kunna äventyra något medlemslands allmänna ordning, nationella säkerhet eller internationella relationer.
Även om visum redan beviljats övervägs förutsättningarna för inresa i samband med inresekontrollen. Den viseringsskyldiga personen ska förete ett giltigt resedokument, visum, en reseförsäkring som täcker vistelsens längd samt bilagorna till visumanhållan. Dessutom måste han eller hon ha ekonomiska tillgångar som täcker uppehället (30 euro/dag), och returresan eller eventuell fortsatt resa. En giltig biljett gällande returresa eller fortsatt resa reducerar kravet på ekonomiska medel. Den sökande får inte heller vara belagd med inreseförbud till Schengenområdet.
Hinder för inresan är också om man vid gränskontrollen anser att personen kan äventyra den allmänna ordningen och säkerheten, folkhälsan eller Finlands diplomatiska förbindelser till andra stater. Ett annat hinder utgörs av väl grundade misstankar om att personen kan antas tjäna sitt uppehälle på ohederlig väg.
Den lokala polisen kan av motiverade skäl förlänga uppehållstiden för ett visum.
Den förlängda tiden får dock inte överskrida visumets utgångstid, och sammanlagt får uppehållstiden inte vara mer än högst tre månader. Dessutom måste reseförsäkringen täcka den förlängda tiden.
Med visum avses inresetillstånd, som beviljas för en kortvarig och tillfällig vistelse (högst tre månader). Med stöd av inresetillståndet kan en medborgare från ett viseringsskyldigt land anlända till Schengenområdet under förutsättning att han eller hon i övrigt uppfyller de krav som ställts på inresa.
Trots visumet som beviljats för inresa till Finland, kontrolleras vid Finlands gräns förutsättningarna för inresa på nytt. Om dessa inte uppfylls kan gränsbevakningsväsendets passkontrollörer förvägra inresa.
