Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Finlands utrikes- och säkerhetspolitik

Utrikesminister Erkki Tuomioja presenterade de utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringarna i regeringsprogrammet på SuomiAreena i Björneborg 14.7.2011 (foto: SuomiAreena)Utrikesminister Erkki Tuomioja presenterade de utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringarna i regeringsprogrammet på SuomiAreena i Björneborg 14.7.2011 (foto: SuomiAreena)

Utrikes- och säkerhetspolitik bygger på goda bilaterala och internationella förbindelser, starkt inflytande i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, effektivt multilateralt samarbete och ett övertygande försvar.



 

Den utrikes- och säkerhetspolitiska handlingslinjen

Den utrikes- och säkerhetspolitiska handlingslinjens viktigaste beståndsdelar är konsekvent utrikespolitik, att samhällets funktioner, medborgarnas säkerhet och välmående säkerställs, en trovärdig nationell försvarskapacitet, ett aktivt agerande som medlem i Europeiska unionen (EU), samt deltagandet i internationellt beslutsfattande och internationell verksamhet genom Förenta Nationerna (FN) och andra globala och regionala organisationer.

Det övergripande målet för utrikes- och säkerhetspolitiken är att förstärka Finlands säkerhet och internationella inflytande samt att främja landets intressen i en värld av tilltagande internationellt samarbete.

Grunden för Finlands säkerhetspolitik är en övertygande försvarskapacitet. Finland förespråkar en aktivare roll för Europeiska unionen när det gäller internationell politik och ekonomi. Att utveckla relationerna i närområdena – Norden, Ryssland och de baltiska staterna – är av central betydelse. Man strävar efter att förstärka Östersjöområdets betydelse inom Europeiska unionen, likaså de nordiska områdenas.

Som medlem av Europeiska unionen och Norden är Finland en del av en värdegemenskap som bygger på demokrati och respekt för laglighetsprincipen och de mänskliga rättigheterna. En av Finlands utrikespolitiska målsättningar är att framhålla värdet av dessa värderingar internationellt.

De utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjerna på statsrådsnivå är regeringsprogrammet och den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen.

Regeringsprogrammet

Regeringsprogrammet är en verksamhetsplan som har godkänts av de partier som medverkar i regeringen. I regeringsprogrammet fastställs regeringens viktigaste uppgiftsområden. Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering lämnades 22.6.2011 till riksdagen i form av ett meddelande:

Regeringsprogrammet (Statsrådet)

pdfRegeringsprogrammet 22.6.2011 (PDF)
(Statsrådet)  

Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2012 – statsrådets redogörelse

Statsrådets redogörelse för Finlands säkerhets- och försvarspolitik presenteras för riksdagen på det sätt som förutsätts i regeringsprogrammet, och den grundar sig på ett brett säkerhetsbegrepp. Redogörelsen utgör grunden för styrningen av den finländska politiken och stärkandet av verksamheten i syfte att främja landets intressen och mål i en föränderlig internationell situation.

Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2012: statsrådets redogörelse (statsrådet)

pdfPublikation  (PDF, statsrådet)
Statsrådet 20.12.2012

Läs mera: Redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik till riksdagen (pressmeddelande /statsrådet 20.12.2012)
 

Utrikes- och säkerhetspolitisk ledning och centrala aktörer

De utrikes- och säkerhetspolitiska ledarnas och aktörernas uppgift är att säkerställa Finlands handlingsförmåga i alla situationer, också vid händelse av förändringar i den internationella miljön.

Förändringar i omvärlden gör det nödvändigt att utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken utvecklas som en helhet så att man beaktar olika slag av hotmodeller. I enlighet därmed bör man uppmärksamma vilken betydelse politik rörande utveckling, mänskliga rättigheter och globalisering har för den nationella och internationella säkerheten.

Staterna måste i sin säkerhetspolitik kunna bemöta den utmaning som samhällets nya slag av sårbarhet utgör, och garantera individens välmående och säkerhet.

Byggnaderna i bilden: Presidentens slott, Riksdagshuset, Statsrådets slott samt utrikesministeriets och försvarsministeriets huvudbyggnader
  • Finlands utrikes- och säkerhetspolitik leds av republikens president i samverkan med statsrådet. När ärendet har anknytning till Europeiska unionen är det statsministern som bär det primära ansvaret. Befogenhetsförhållandena bestäms i grundlagen.
  • Centrala utrikes- och säkerhetspolitiska aktörer bland regeringsmedlemmarna är utrikesministern, försvarsministern och i tilltagande grad också inrikesministern i och med att frågor gällande yttre och inre säkerhet allt mer håller på att kopplas till varandra. I och med EU-medlemskapet har de olika förvaltningsgrenarnas direkta ansvar för sina områdens internationella samarbete vuxit.
  • Inom regeringen bereds ärendena av utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet (UTVA), på kanslichefsnivå av säkerhets- och försvarskommittén (TPAK). Utrikesministeriet och försvarsministeriet bereder och verkställer Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.
  • Riksdagen ansvarar för att verkställandet av lagstiftningen om internationella relationer, utrikes- och säkerhetspolitik övervakas. Utrikesutskottet bereder internationella frågor som riksdagen behandlar, stora utskottet bereder EU-frågor och försvarsutskottet försvarspolitiska frågor.

Finlands säkerhetsmiljö

Europeiska unionens (EU) integration har framskridit och utvidgats till central- och östeuropeiska länder, vilket har stärkt den demokratiska utvecklingen och främjat politiska och ekonomiska reformer. Finland anser att också Natos utvidgning har medfört stabilitet i Östersjöområdet.

Med hjälp av partnerskaps- och grannskapspolitik knyter unionen närmare kontakter också med de länder i Östeuropa och i Medelhavsområdet som ännu saknar förutsättningar för att bli medlemsstater. Utgående från OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) och ER:s (Europarådet) gemensamma normer och principer har man i allt större utsträckning förmått skapa en gemensam värdegrund som täcker hela det Europeiska området.

Förändringarna efter det kalla kriget stödjer stabilitet och reformutveckling i Finlands närområden. För Finland är det särskilt viktigt att Rysslands stabilitet förstärks. Finland anser att de bilaterala relationerna och det praktiska samarbetet med Ryssland är viktigt och Ryssland har kommit att bli Finlands största handelspartner. Finland främjar sådant partnerskap mellan EU och Ryssland vars syfte är att stödja Ryssland i dess förändring till en fungerande demokrati, rättsstat och marknadsekonomi.

EU:s och Förenta staternas samarbete, samt Förenta staternas förbindelse till Europa via Nato, har stor betydelse för stabiliteten i Europa och för lösningen av globala problem och en fredlig utveckling.

De globala problemen och de nya gränsöverskridande säkerhetshoten, som t.ex. massförstörelsevapens spridning, terrorism och regionala konflikters inflytande, påverkar Finlands säkerhet och välfärd i större utsträckning. Finland betonar det transatlantiska samarbetets betydelse och upprätthåller sina relationer till Förenta staterna både bilateralt och genom Natos fredspartnerskap.

Det internationella säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet

Finland förespråkar att Europeiska unionen ska förstärkas i sin roll som säkerhetsgemenskap och global aktör med hjälp av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och EU:s gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GSFP).

Utgående från fredspartnerskapet bedriver Finland samarbete med den Nordatlantiska försvarsorganisationen (Nato). Möjligheten att anhålla om medlemskap i försvarsorganisationen kvarstår i Finlands säkerhets- och försvarspolitiska lösningar.

Finland deltar i internationellt samarbete med Förenta Nationerna (FN) och andra världsomfattande organisationer, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europeiska rådet (ER) och regionala organisationer i Nordeuropa och Östersjöområdet i avsikt att befästa multilateral säkerhet och rättsordning.

Internationell krishantering

Deltagandet i internationell krishanteringsverksamhet är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Målet är att därigenom förbättra internationell säkerhet, och därmed också Finlands säkerhet. Finland deltar på många olika vis, både geografiskt sett och med tanke på uppdragens beskaffenhet och operationernas olika ledningssystem.

I deltagandet strävar man efter att koncentrera sig på krisområden som är av betydelse för Finland, där man med vår insats kan uppnå mervärde och där man på lämpligt sätt kan stödja dem som verkställer krishanteringen i deras verksamhet. Meningen är att samtidigt satsa på uppgifter som är meningsfulla för Finland och som utvecklar vår nationella försvarsförmåga.

Läs mera:

Karta:

pdfKarta: Finlands deltagande i krishantering (PDF)

Finlands försvarslösning

Finland upprätthåller ett trovärdigt nationellt försvar som bygger på allmän värnplikt och ett territoriellt försvarssystem med målet att försvara hela nationen. För detta syfte upprätthålls en tillräcklig krigstida truppstyrka. Finland utvecklar sin försvarsförmåga som ett ickeallierat land och följer med den militärpolitiska utvecklingen, hur EU:s försvarsdimension utvecklas, Natos förändring och hur den säkerhetspolitiska situationen förändras, särskilt inom närområdena.

Finland deltar i internationellt militärt samarbete inom ramarna för Natos fredspartnerskap (PfP) och bistår med trupper till Natoledda krishanteringsoperationer, som på västra Balkan och i Afghanistan. På samma sätt deltar Finland inom ramarna för GSFP (EU:s gemensam säkerhets- och försvarspolitik) i bildandet av unionens stridsavdelningar och förser EU:s och FN:s krishanteringsoperationer med trupper.

Deltagandet bidrar till att förnya och förstärka Finlands nationella försvarsförmåga. Dessutom förbättras Finlands beredskap till samarbete med sina partners, både som bistående part och som mottagare av hjälp i krissituationer.

Sambandet mellan yttre och inre säkerhet

Som följd av nya säkerhetsproblem och gränsöverträdande hot håller gränsen mellan yttre och inre säkerhet på att försvinna. I och med det ökade resandet och människors rörlighet kan också finländska medborgares säkerhet hotas utomlands, vid storolyckor och naturkatastrofer eller som följd av terrorism eller annan allvarlig brottslighet.

Det krävs mera internationellt samarbete, koordination på EU-nivå och samarbete inom räddningsväsendet för att bemöta dessa utmaningar. Finland anser det viktigt att förstärka det konsulära samarbetet inom ramarna för Europeiska unionen för att trygga medborgarnas ställning.

Finlands svar på globala säkerhetshot

Finland deltar i förverkligandet av Europeiska unionens säkerhetsstrategi vars mål är att eliminera bakomliggande orsaker till kontroverser och konflikter samt att förebygga och hantera konflikter. Samtidigt understryker Finland internationellt samarbete för att bekämpa terrorism och förhindra spridning av massförstörelsevapen. Genom att främja dialog mellan kulturer och förhindra att invandrare diskrimineras kan man bekämpa radikalisering och att etnisktreligiösa stereotypier uppstår.

FN:s säkerhetsråds handlingskapacitet bör förstärkas för att rådet ska kunna bära ansvaret för internationell fred och säkerhet. Finlands ståndpunkt är att man bör besluta multilateralt och utgående ifrån FN-stadgans principer om villkor för internationell intervention. Samtidigt bör det internationella samfundet utveckla beredskap att ingripa när mänskliga rättigheter kränks, om sönderfallande eller svaga stater inte själva kan axla ansvaret.

Ett stärkt multilateralt samarbete och en befäst internationell rätt är väsentliga för att regionala och interna kontroverser och konflikter skall kunna lösas på fredlig väg. För att fred och trygghet skall kunna befästas och garanteras på ett hållbart sätt är det av största betydelse att målsättningarna i FN:s millenniemål uppfylls.

Takaisin ylös