Östersjösamarbetet

Att förbättra samarbetet kring Östersjön och speciellt ett effektivare skydd av havet hör till de viktigaste målsättningarna för Finlands regering. Finland är med om att förverkliga Östersjöstrategin, Europeiska unionens första regionala program. För att påskynda åtgärder för att skydda Östersjön inleddes den så kallade BSAS-processen vid det toppmöte för Östersjöländerna (Baltic Sea Action Summit) som ordnades i Finland i februari 2010.

Östersjön är Finlands viktigaste handelsled genom tiderna. Bild: MEK-image

Östersjön är ett unikt och ekologisk känsligt havsområde. Men tyvärr hör Östersjön också till världens mest förorenade havsområden. Det största hotet mot Östersjön är övergödningen som främst beror på en alltför stor belastning av näringsämnen.

Östersjöns dåliga tillstånd begränsar havets användningsområden såväl direkt som indirekt. Den negativa utvecklingen måste vändas. Problemen i området kan lösas endast genom samarbete mellan Östersjöländerna, med insatser från såväl privata som offentliga håll.

Baltic Sea Action Summit

I november 2007 skrev Östersjöländerna under Helsingforskommissionen HELCOM:s handlingsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan) som fastställer åtgärder som måste vidtas för att rädda Östersjön. Miljöpelaren i EU-strategin för Östersjön bygger i stor utsträckning på BSAP. För att påskynda handlingsplanen offentliggjorde president Tarja Halonen, statsminister Matti Vanhanen och styrelseordföranden för Baltic Sea Action Group (officiellt stiftelsen för ett levande Östersjön) Ilkka Herlin den 19 maj 2009 ett nytt handlingssätt för att effektivera skyddet av Östersjön. Projektet kulminerade i toppmötet Baltic Sea Action Summit som arrangerades i Helsingfors den 10 februari 2010. 

Grundidén med BSAS-processen är att samla offentliga och privata aktörer för att vidta viktiga åtgärder för att rädda Östersjön. I BSAS-projektet får stater, kommuner, företag och organisationer åtaganden vars utfall senare följs upp.

Idén med mötet att samla offentliga och privata aktörer som med goda miljögärningar vill rädda Östersjön. Bild: MEK-image

Alla Östersjöstater sände deltagare till toppmötet – de flesta sin stats- eller regeringschef. Sammanlagt hade toppmötet cirka 400 deltagare som förutom regeringsrepresentanterna bestod av företag och frivilligorganisationer samt aktörer som hamnar, energiproducenter, avloppsreningsverk och avfallshanterare. Villkoret för deltagande i toppmötet var att deltagarna skulle förbinda sig vid ett åtagande för Östersjön.

Företag deltar i Östersjöarbetet till exempel genom att donera sitt kunnande, sina produkter eller medel till olika projekt samt genom att utveckla sin egen bransch och göra den mer Östersjövänlig.

Till toppmötet bjöds även in internationella organisationer och finansieringsinstitut som är viktiga ur Östersjöperspektiv och som tar sig an nya projekt inom ramen för EU:s Östersjöstrategi (Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö HELCOM, Europeiska Banken för Återuppbyggnad och Utveckling EBRD samt Nordiska Investeringsbanken NIB).

Aktörer har även efter toppmötet fortsatt att binda sig vid åtaganden för Östersjön som en del av BSAS-processen. I slutet av 2010 hade redan cirka 160 aktörer gjort ett åtagande för Östersjön. På årsdagen av toppmötet om Östersjön den 10 februari 2011 ordnas i Helsingfors en uppföljning där det i första hand rapporteras om hur de statliga åtagandena genomförs.