Finlands utrikesrepresentation

Utrikesförvaltningens representationsnät

Beskickningens skylt

Utrikesrepresentationen består av diplomatiska och konsulära beskickningar.

De diplomatiska beskickningarna omfattar ambassader i olika stater och deras separata enheter samt ständiga och särskilda representationer vid internationella organisationer och samarbetsorgan. Finland har även andra diplomatiska beskickningar, så kallade förbindelsekontor.

De konsulära beskickningarna är generalkonsulat, konsulat och separata enheter som hör till ett generalkonsulat som leds av en utsänd tjänsteman eller honorärkonsulat som leds av en honorärkonsul.

Utrikesförvaltningens representationsnät omfattar 93 beskickningar:

• 70 ambassader (ingen verksamhet i Damaskus och Bagdad)
• 4 ambassader ledda av en chargé d’affaires: Windhoek (Namibia), Pristina (Kosovo), Managua (Nicaragua), Bratislava (Slovakien)
• 1 konsulärt kontor: Manila (Filippinerna)
• 3 förbindelsekontor: Ramallah (Palestinska området), Minsk (Vitryssland), Beirut (Libanon)
• 6 generalkonsulat: Los Angeles och New York (USA), Hongkong och Shanghai (Kina), Hamburg (Tyskland), S:t Petersburg (Ryssland)
• 2 separata kontor som hör till ett generalkonsulat: Murmansk och Petrozavodsk (generalkonsulatet i S:t Petersburg, Ryssland)
• 6 ständiga representationer vid internationella organisationer: EU, Europarådet, OSSE, OECD, FN, WTO
• 1 särskild representation: Nato.

Därtill finns det fyra ambulerande ambassadörer med Helsingfors som tjänsteställe. Utöver beskickningarna har Finland cirka 400 honorärkonsulat.

 Representationsnät 
 

Finlands representationsnät 2013  (PDF, 1 Mbyte)

Sidoackrediteringar

Republikens president kan befullmäktiga chefen för en ambassad eller en legation att vara diplomatisk representant i en annan stat utöver stationeringslandet (sidoackreditering), varvid den sidoackrediterade chefen också är chef för den ambassad eller legation som eventuellt finns i staten i fråga.

 Lagar och förordningar

Utrikesministeriets utredning 21.9.2009

• Utredning om Finlands utrikesrepresentation (PDF)

Den folkrättsliga grunden för representationernas verksamhet är

• 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser
• Wienkonventionen om konsulära förbindelser

Representationernas verksamhet regleras även genom följande lagar och förordningar

• Lag om utrikesförvaltningen (204/2000
• Statsrådets förordning om utrikesförvaltningen (256/2000)
• Republikens presidents förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet (541/2006)
• Republikens presidents förordning om ändring av 1 § förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet (230/2009)