Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Utrikes- och säkerhetspolitik i internationella organisationer

En viktig del av Finlands utrikespolitik består av att påverka via internationella organisationer. Finland är en aktiv medlem i bland annat Europarådet (ER), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Förenta nationerna (FN). Dessutom hör Finland till Natos program Partnerskap för fred och samarbetar med Nato när det gäller bland annat krishantering.

Foto: UN Photo
Förenta nationerna (FN) är det viktigaste instrumentet för Finlands multilaterala samarbete. Foto: UN Photo

Europarådet

Europarådet är betydelsefullt ur utrikes- och säkerhetspolitisk synvinkel, särskilt på grund av dess geografiska omfattning och möjligheter att förebygga kriser.

Rådets grundtanke är att en demokratisk rättsstat som respekterar de mänskliga rättigheterna är stabil och förmögen att lösa också svåra konflikter utan att drivas till kriser och krig.

Finland vill att Europarådet utvecklas till en organisation som omfattar hela Europa, och som står i nära samarbetsförhållande till Europeiska unionen och OSSE.

Organisationen har beslutit att all dess verksamhet ska stöda främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten. Det går helt i linje med Finlands mål.

Finland stödjer att Europarådet koncentrerar sig på sina centrala uppgifter och har konsekvent strävat efter att stärka dess människorättsfrämjande roll samt Europeiska människorättsdomstolens verksamhet.

Finland förespråkar att Europarådets självständiga monitormekanismers verksamhetsförutsättningar ska tryggas, likaså rådets människorättskommissaries verksamhet.

Finland har varit en frontfigur så gott som alla gånger när frågor om mänskliga rättigheter behandlats av Europarådet, särskilt när det har gällt att trygga och utveckla mänskliga rättigheter för de mest utsatta, kvinnor, barn, romer, sexuella minoriteter och könsminoriteter.

Finland har med volontärhjälp understött just dessa sektorer i Europarådets verksamhet.

Dessutom har Finland betonat det civila samhällets roll och bättre deltagarmöjligheter i rådets verksamhet. Finland understödjer att Europarådet axlar en aktiv roll när det gäller att lösa Ukrainakrisen.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en av världens största regionala säkerhetsorganisationer och de 57 medlemsländerna täcker ett geografiskt område från Vancouver till Vladivostok.

OSSE:s styrka är dess breda uppfattning om säkerhet: förutom politisk-militär säkerhet betonar organisationen mänskliga rättigheter och demokrati, samt ekonomiska frågors och miljöfrågors avgörande betydelse för säkerheten.

Organisationens fundament är Helsingforsavtalets slutakt från år 1975.

Finland har sedan organisationens uppkomst tydligt uttalat sitt stöd för att OSSE. Enligt Finland kan organisationen främja säkerhet och stabilitet i Europa utgående från överenskomna åtaganden och principer.

På senare år har Finland på ett framträdande sätt drivit på förstärkt fredsmedling och kvinnornas ställning i OSSE.

Dessutom är Finland aktivt i vapenkontrollfrågor och stödjer att OSSE antar en stark roll när det är frågan om att lösa konflikten i Ukraina.

Finland är en betydande projektfinansiär i OSSE. Under de senaste åren har projektsamarbetet bland annat kretsat kring att stödja utvecklingen av det civila samhället och demokratin samt en förbättrad ställning för minoriteter och kvinnor.

De geografiska insatsområdena är Centralasiens fattigaste länder (Tadzjikistan, Kirgizistan) och Östeuropa (särskilt Ukraina).

Finland är en av de största frivilliga finansiärerna av OSSE:s viktigaste människorättsinstrument, Byrån för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR).

Finland skickar sakkunniga till OSSE:s fältuppdrag och sekretariat i Wien, samt årligen 25-40 valobservatörer till OSSE:s valobservationsuppdrag. Som OSSE:s minoritetsombudsman fungerar Astrid Thors och som ordförande för OSSE:s parlamentariska församling Ilkka Kanerva.

Förenta nationerna

Förenta nationerna (FN) är det viktigaste instrumentet för Finlands multilaterala samarbete. Som medlem i FN har Finland förbundit sig att upprätthålla internationell fred och säkerhet och lösa tvister på fredlig väg.  

Förpliktelserna gäller samarbete för att lösa ekonomiska, sociala, kulturella och humanitärta problem, samt för att främja mänskliga rättigheter och utveckla internationell rätt.

I enlighet med det breda säkerhetsbegreppet stödjer alla dessa principer internationell säkerhet och stabilitet.

Finland anslöt sig till FN år 1955 och har under sitt medlemskap haft oproportionerligt stor betydelse i världsorganisationen. Finland deltog redan i slutet av 1950-talet i FN:s fredsbevarande verksamhet vilket medförde epitetet stormakt inom fredsbevarande.

Finland har också deltagit aktivt när det gällt att utveckla internationell rätt, nedrustningsdiplomati och multilateralt utvecklingssamarbete med mera.

Människorättspolitik är en central del av Finlands verksamhet i FN.

FN har en central ställning bland de internationella krishanteringsaktörerna. Finland stödjer också i fortsättningen FN genom att delta i insatser som FN leder och auktoriserar. Dessutom stödjer Finland utvecklingen av FN:s fredsbevarande verksamhet i form av utbildning. 

Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato)

Nato är en multilateral politisk-militär samarbetsorganisation. Till dess grundläggande uppgifter hör gemensamt försvar, krishantering och säkerhetsfrämjande samarbete med andra organisationer och stater.

Finland har samarbetet med Nato sedan år 1994 då Natos Partnerskap för fred grundades. Det viktigaste området för partnerskapet är utvecklingen av militär prestationskapacitet och samarbetsförmåga för den internationella krishanteringens och det nationella försvarets behov.

I partnerskapet ingår också samarbete inom den civila sektorn, bland annat gällande försörjningstrygghet och civilskydd.

Ur Natos synvinkel spelar samarbetsparterna viktiga roller som producenter av stabilitet och säkerhet. Partnerskapspolitiken reformerades vid toppmötet i Wales år 2014. Med reformerna ville man säkerställa att samarbetsparternas insatser för att bemöta globala säkerhetshot går att genomföra även under föränderliga förhållanden.

Med reformerna förenhetligades olika partnerskapsprogram, men samtidigt eftersträvade man en ökning av flexibiliteten så att partnerländernas olika utgångslägen, behov och målsättningar ska kunna beaktas.

Länderna som hör till Natos partnerskap eller andra samarbetskretsar är idag ungefär femtio stycken.

Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPC) grundades år 1997 för Natos fredssamarbetsparter, men det har inte sammanträtt på politisk nivå på flera år. I praktiken har det politiska umgänget med Finland och övriga partnerländer skett i andra Natosamarbetsforum.

Särskilt viktiga har konferenserna om krishanteringsinsatser varit. I dem deltar länder som skickar ut trupper.

Det centrala i Finlands fredspartnerskapssamarbete är deltagandet i krishanteringsinsatser och utvecklandet av den militära prestationskapacitet som insatserna kräver. I samband därmed deltar Finland bland annat i den verksamhet som kompletterar Natos snabbinsatsstyrkor och i de krishanteringsövningar som är öppna för partnerskapsländerna.

På så sätt utvecklar Finland sin internationella samverksamhetskapacitet, och får kunnande om och erfarenheter av hur man utvecklar internationellt försvar.

Att skicka finländsk civil och militär personal till Natos högkvarter, till stabsuppgifter och för utbildning som är betydelsefull för Finland, ingår också i samarbetet.

Detta dokument

På andra webbplatser

Sidansvarig Politiska avdelningen

Uppdaterat 9.6.2015

Takaisin ylös