Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
Växel: +358 295 16001
Alla kontaktuppgifter

Utrikes- och säkerhetspolitik i internationella organisationer

Påverkan genom internationella organisationer är en viktig del av Finlands utrikespolitik. Finland är en aktiv medlem bland annat i Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Förenta nationerna (FN). Dessutom hör Finland till Natos program Partnerskap för fred och har ett mångsidigt samarbete med organisationen för att utveckla sin nationella försvarsförmåga.

Foto: UN Photo
Förenta nationerna (FN) är det viktigaste instrumentet för Finlands multilaterala samarbete. Foto: UN Photo

Europarådet

Europarådet är betydelsefullt ur utrikes- och säkerhetspolitisk synvinkel, särskilt på grund av dess geografiska omfattning och möjligheter att förebygga kriser.

Rådets grundtanke är att en demokratisk rättsstat som respekterar de mänskliga rättigheterna är stabil och förmögen att lösa också svåra konflikter utan att drivas till kriser och krig.

Finland vill att Europarådet utvecklas till en organisation som omfattar hela Europa, och som står i nära samarbetsförhållande till Europeiska unionen och OSSE.

Organisationen har beslutit att all dess verksamhet ska stöda främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten. Det går helt i linje med Finlands mål.

Finland stödjer att Europarådet koncentrerar sig på sina centrala uppgifter och har konsekvent strävat efter att stärka dess människorättsfrämjande roll samt Europeiska människorättsdomstolens verksamhet.

Finland förespråkar att Europarådets självständiga monitormekanismers verksamhetsförutsättningar ska tryggas, likaså rådets människorättskommissaries verksamhet.

Finland har varit en frontfigur så gott som alla gånger när frågor om mänskliga rättigheter behandlats av Europarådet, särskilt när det har gällt att trygga och utveckla mänskliga rättigheter för de mest utsatta, kvinnor, barn, romer, sexuella minoriteter och könsminoriteter.

Finland har med volontärhjälp understött just dessa sektorer i Europarådets verksamhet.

Dessutom har Finland betonat det civila samhällets roll och bättre deltagarmöjligheter i rådets verksamhet. Finland understödjer att Europarådet axlar en aktiv roll när det gäller att lösa Ukrainakrisen.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en av världens största regionala säkerhetsorganisationer och de 57 medlemsländerna täcker ett geografiskt område från Vancouver till Vladivostok.

OSSE:s styrka är dess breda uppfattning om säkerhet: förutom politisk-militär säkerhet betonar organisationen mänskliga rättigheter och demokrati, samt ekonomiska frågors och miljöfrågors avgörande betydelse för säkerheten.

Organisationens fundament är Helsingforsavtalets slutakt från år 1975.

Finland har sedan organisationens uppkomst tydligt uttalat sitt stöd för att OSSE. Enligt Finland kan organisationen främja säkerhet och stabilitet i Europa utgående från överenskomna åtaganden och principer.

På senare år har Finland på ett framträdande sätt drivit på förstärkt fredsmedling och kvinnornas ställning i OSSE.

Dessutom är Finland aktivt i vapenkontrollfrågor och stödjer att OSSE antar en stark roll när det är frågan om att lösa konflikten i Ukraina.

Finland är en betydande projektfinansiär i OSSE. Under de senaste åren har projektsamarbetet bland annat kretsat kring att stödja utvecklingen av det civila samhället och demokratin samt en förbättrad ställning för minoriteter och kvinnor.

De geografiska insatsområdena är Centralasiens fattigaste länder (Tadzjikistan, Kirgizistan) och Östeuropa (särskilt Ukraina).

Finland är en av de största frivilliga finansiärerna av OSSE:s viktigaste människorättsinstrument, Byrån för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR).

Finland skickar sakkunniga till OSSE:s fältuppdrag och sekretariat i Wien, samt årligen 25-40 valobservatörer till OSSE:s valobservationsuppdrag.

Förenta nationerna

Förenta nationerna (FN) är det viktigaste instrumentet för Finlands multilaterala samarbete. Som medlem i FN har Finland förbundit sig att upprätthålla internationell fred och säkerhet och lösa tvister på fredlig väg.  

Förpliktelserna gäller samarbete för att lösa ekonomiska, sociala, kulturella och humanitärta problem, samt för att främja mänskliga rättigheter och utveckla internationell rätt.

I enlighet med det breda säkerhetsbegreppet stödjer alla dessa principer internationell säkerhet och stabilitet.

Finland anslöt sig till FN år 1955 och har under sitt medlemskap haft oproportionerligt stor betydelse i världsorganisationen. Finland deltog redan i slutet av 1950-talet i FN:s fredsbevarande verksamhet vilket medförde epitetet stormakt inom fredsbevarande.

Finland har också deltagit aktivt när det gällt att utveckla internationell rätt, nedrustningsdiplomati och multilateralt utvecklingssamarbete med mera.

Människorättspolitik är en central del av Finlands verksamhet i FN.

FN har en central ställning bland de internationella krishanteringsaktörerna. Finland stödjer också i fortsättningen FN genom att delta i insatser som FN leder och auktoriserar. Dessutom stödjer Finland utvecklingen av FN:s fredsbevarande verksamhet i form av utbildning.

Nato

Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) grundades 1949.  Nato är en multilateral försvarsorganisation och en central transatlantisk och europeisk aktör som främjar säkerhet och stabilitet.

Natos ska trygga medlemsländernas frihet och säkerhet med politiska och militära medel. Till de grundläggande uppgifterna hör ett gemensamt försvar och en gemensam avskräckande verkan, krishantering samt säkerhetsfrämjande samarbete med andra organisationer och stater.

Finlands Nato-partnerskap styrs av regeringsprogrammet och nationella utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska riktlinjer. Utifrån dess idkar Finland ett långsiktigt samarbete med Nato som gynnar båda partner.

Partnerskapssamarbetets viktigaste mål är att utveckla den militära kapaciteten och samarbetsförmågan för det nationella försvarets och den internationella krishanteringens behov. Finland för också en kontinuerlig politisk dialog med Nato om säkerhetspolitiska teman, för att stärka den gemensamma säkerheten. Genom dialogen främjar Finland sina egna utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska mål.

Finland har deltagit i Natos partnerskap för fred sedan 1994. Därtill har Finland varit medlem av Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPC) sedan 1997. År 2014 erbjöds Finland i egenskap av avancerat partnerskapsland möjligheten att delta i ett fördjupat samarbete inom Enhanced Opportunity Programme (EOP), som varit ett nyttigt sätt för Finland att upprätthålla och utveckla sin relation till Nato. Utöver detta arbetar Finland också för att fördjupa samarbetet mellan Nato, Finland och Sverige (29+2).

I praktiken sker det politiska umgänget med Finland och övriga partnerländer i Natos olika samarbetsforum. De viktigaste forumen för Finland är konferenserna om krishanteringsinsatser och det så kallade 29+2-samarbetet som inkluderar dialog om Östersjöregionens säkerhet.

För närvarande deltar Finland i två krishaneteringsinsatser under Natos ledning: KFOR i Kosovo och Resolute Support i Afghanistan. Genom att delta i Natoledda krishanteringsinsatser bidrar Finland till att bygga upp internationell stabilitet och säkerhet.

Detta dokument

Sidansvarig Politiska avdelningen

Uppdaterat 7.11.2017

Takaisin ylös