Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet
 

Finlands utvecklingspolitiska mål och principer

Utvecklingspolitiken har som mål att stöda utvecklingsländers strävan efter att utrota fattigdom och ojämlikhet och främja hållbar utveckling. Utvecklingspolitiken är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och utvecklingssamarbetet är ett sätt att genomföra den. 

Vad är utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete?

Utvecklingspolitik är verksamhet med syfte att minska fattigdomen världen över, förverkliga de grundläggande rättigheterna och främja en hållbar utveckling. Denna består till exempel av Finlands påverkningsarbete i internationella organisationer och dialogen med representanter för utvecklingsländer. Utrikesministeriet har huvudansvaret för Finlands utvecklingspolitik.

Flera andra ministerier har också en roll inom utvecklingspolitiken, eftersom många beslut inom övriga områden på nationell nivå, EU-nivå och inom internationellt samarbete påverkar utvecklingsländerna. Dessa är till exempel säkerhets-, handels-, jordbruks-, miljö- och migrationspolitik. En av utvecklingspolitikens viktigaste principer är konsekvensen mellan olika politiska områden.

Utvecklingssamarbete är ett sätt att utföra utvecklingspolitik som går ut på praktiskt samarbete med utvecklingsländer och övriga samarbetspartner, till exempel internationella organisationer och frivilligorganisationer, för att uppnå utvecklingsmålen.

I Finland styrs verkställandet av utvecklingspolitiken av statsrådets utvecklingspolitiska åtgärdsprogram som godkändes i februari 2012.

Vår verksamhet grundar sig på FN:s milleniedeklarations mål, som fastställdes år 2000. För tillfället håller det internationella samfundet på att under ledning av FN förhandla om nya globala mål för hållbar utveckling, som förutom Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete även kommer att påverka flera olika nationella politiska områden.

Målet är att utrota fattigdom och ojämlikhet samt att främja en hållbar utveckling

Fastän välfärden i världen i sin helhet har ökat under de senaste åren har ojämlikheten både inom länder och länder emellan ökat. Extrem fattigdom är den största enskilda människorättsfrågan i hela världen.

Syftet med Finlands utvecklingspolitik är att utrota fattigdom och ojämlikhet samt att främja en hållbar utveckling. Med utvecklingspolitiken hjälper man även till med att hitta lösningar för övriga globala utmaningar, så som klimatförändringen.

Med all vår verksamhet strävar vi till att stärka utvecklingsländernas egna resurser så att deras behov av utvecklingshjälp minskar. Det är endast möjligt att uppnå hållbara resultat genom en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. 

I Finlands utvecklingspolitik ingår tre så kallade genomgående målsättningar som uppmärksammas i all verksamhet:

  1. Främja jämställdhet mellan könen: Bland de mänskliga rättigheterna är jämställdhet mellan kvinnor och män ett av de viktigaste målen som fastställts av FN. Jämställdhet främjar ekonomisk utveckling och välfärd. Finland stöder till exempel kvinnors delaktighet i beslutsfattandet, näringslivet och förebyggande av konflikter.
  2. Minska ojämlikheten: Ojämlikhet och diskriminering hindrar utvecklingen. Genom utvecklingspolitik främjar man jämlika möjligheter till socialt, ekonomiskt och politiskt deltagande samt till basservice och grundtrygghet. Finland stöder möjligheterna att påverka den egna framtiden för barn, funktionshindrade personer och minoriteter som lätt blir utslagna.
  3. Främja klimatsäkring: De fattigaste utvecklingsländerna känner av klimatförändringens effekter mest. Mänskliga och ekonomiska förluster som orsakas av naturkatastrofer är ett betydande hinder för utveckling. Finland stöder åtgärder som stärker partnerländernas förmåga att förbereda sig för katastrofer och gör dem mindre sårbara mot naturolyckor.

De genomgående målsättningarna främjas på tre sätt:

  1. Genom att inkludera målsättningarna i all verksamhet.
  2. Genom att genomföra projekt som i synnerhet riktar sig mot dessa mål.
  3. Genom att föra politisk dialog med beslutsfattare.

De centrala principerna styr mot hållbara resultat

1. Mänskliga rättigheter: Utgångspunkten för Finlands utvecklingspolitik är tanken om att varje människa i hela världen har rätt till ett gott liv: en livsduglig miljö, utbildning, säkerhet, hälsa, utkomst och påverkningsmöjligheter.

Respekt för de mänskliga rättigheterna och främjandet av dessa är principen som styr Finlands utvecklingspolitik och -samarbete. Genom den här principen strävar man efter att även de allra fattigaste ska känna till sina rättigheter och kunna verka för dem. Det är lika viktigt att myndigheterna känner till vilka människorättsförpliktelser de har och att de klarar av att verkställa dem.

2. Öppenhet: Ett resultatrikt och ansvarsfullt utvecklingssamarbete kräver att både de som ger och de som får hjälp förmedlar information på ett öppet sätt. Medborgarna och medier i både utvecklingsländerna och de länder som beviljar bistånd har rätt att veta var och hur de offentliga medlen används. Öppenhet minskar risken för missbruk av finansieringen.

På sin webbplats publicerar utrikesministeriet finansieringsbesluten, utvärderingarna av verksamheten samt statistik om användningen av anslagen för utvecklingssamarbete för sina utvecklingssamarbetsprojekt och -program. Ministerierna har även en elektronisk tjänst där vem som helst kan meddela om de misstänker missbruk av utvecklingssamarbetsmedel.

3. Konsekvens: Utvecklingspolitiken och -samarbetet är endast ett redskap till att åstadkomma förändring. Konsekvensen mellan olika politiska områden är väsentlig för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Inverkan på utvecklingsländerna bör bedömas och beaktas då man fattar beslut inom olika politiska områden, i synnerhet på EU-nivå, och ett politiskt område får inte omintetgöra det man åstadkommit inom ett annat område. 

Finland har främjat konsekvens i synnerhet inom följande områden: livsmedelstrygghet, handel, invandring, beskattning och säkerhet. Konkreta åtgärder på nationell nivå har bland annat varit att öka samarbetet mellan olika aktörer inom statsförvaltningen samt koordineringen av EU-ärenden.

4. Kvalitet och hållbara resultat: Som en del av det internationella biståndssamfundet och tillsammans med sina partnerländer har Finland förbundit sig till att förbättra utvecklingssamarbetets kvalitet. De gemensamt överenskomna principerna framhäver bland annat följande: samarbetet mellan biståndsgivarna, att stärka den lokala kompetensen i partnerländerna, att förenhetliga verksamhetssätt samt öppenhet och ömsesidig redovisningsskyldighet.

Genom vår verksamhet satsar vi på att åstadkomma hållbara resultat som har en positiv inverkan på samhället på lång sikt. Dessa framträder bland annat som förbättrad hälsa, utbildningsnivå, sysselsättning och säkerhet.

Inom det finländska utvecklingssamarbetets administration stärker man en mer målinriktad planering och resultatstyrning, uppföljning och utvärdering av resultaten samt inlärning av resultaten och kommunikation om dem.

5. Partnerländernas ansvar för den egna utvecklingen: Finlands utvecklingssamarbete baserar sig på de utvecklingsbehov som partnerländerna fastställt samt ländernas egna utvecklingsplaner. En förutsättning för att uppnå hållbara resultat är att partnerlandet tar ägarskap och förbinder sig till att uppnå utvecklingsmålen. Ansvaret för förändringen ligger hos partnerlandet – Finland stöder deras utveckling.

Takaisin ylös