Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Finlands människorättspolitik i internationella organisationer

I internationella organisationer deltar Finland i utvecklingen och genomförandet av ett normverk för mänskliga rättigheter, exempelvis i form av konventioner och initiativ till resolutioner.

På internationella arenor kan man också lyfta fram aktuella människorättsfrågor eller frågor som tidigare har fått mindre uppmärksamhet.

De internationella organisationerna bygger upp olika förfaranden och mekanismer som stödjer främjandet av mänskliga rättigheter, genomförandet av konventioner om mänskliga rättigheter och övervakningen av hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses och av rättighetskränkningar.

Europeiska unionen strävar efter att uppträda enhetligt på dessa arenor och därför påverkar Finland främst just via EU.

Multilaterala organisationer möjliggör dialog och samarbete mellan stater i frågor som gäller mänskliga rättigheter.

Finland stödjer det civila samhällets deltagande på de internationella arenorna för att främja och skydda mänskliga rättigheter.

Viktiga internationella forum för mänskliga rättigheter är

Europeiska unionen

För genomförandet av Finlands människorättspolitik spelar Europeiska unionen (EU) en central roll. EU hör till de mest betydande aktörerna inom mänskliga rättigheter, såväl politiskt som ekonomiskt.

Som medlem av EU har Finland fått en mycket starkare röst i människorättsfrågor.

Europeiska unionen arbetar för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten på internationella arenor, såsom i olika FN-organ eller i regionala organisationer såsom Europarådet eller OSSE.

EU:s verksamhet styrs förutom av rättsnormer också av politiskt avtalade verktyg. De viktigaste bland dessa är strategin för mänskliga rättigheter i Europeiska unionens yttre förbindelser med anknytande handlingsprogram och riktlinjerna för mänskliga rättigheter.

Finland medverkar aktivt i utvecklingen och genomförandet av EU:s politik för mänskliga rättigheter. En representant för utrikesministeriet deltar månatligen i rådsarbetsgruppen för mänskliga rättigheter (COHOM) som sammanträder i Bryssel. COHOM bereder riktlinjer som godkänns av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (COPS) och i sista hand av rådet för utrikesfrågor (FAC).

Frågor kring mänskliga rättigheter som anknyter till olika länder eller regioner behandlas regelbundet också i rådets regionala arbetsgrupper som står för EU-politiken i enskilda länder.

Mänskliga rättigheter främjas till exempel genom att föra politisk dialog, utveckla internationella normer för mänskliga rättigheter och genom att beakta de mänskliga rättigheterna i utvecklingssamarbetet. Egentliga dialoger om mänskliga rättigheter för EU årligen med över 30 länder.

Dialogerna lyfter fram trender som med tanke på de mänskliga rättigheterna kan vara är oroväckande, men också möjligheter till samarbete på olika arenor. För Finland är det särdeles viktigt att rättigheterna för personer och grupper i särskilt utsatt ställning uppmärksammas såväl i EU:s bilaterala som multilaterala dialoger.

Även i handels- och samarbetsavtal med andra stater inkluderas klausuler om mänskliga rättigheter som är bindande för avtalsparterna.

Beredningen av EU:s politik för de mänskliga rättigheterna hör till EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och till Europeiska utrikestjänsten. Finland betonar att dialogen om mänskliga rättigheter måste föras på alla nivåer inom EU, också på allra högsta politiska nivå.

Det inrättades 2012 också ett uppdrag som särskild representant för mänskliga rättigheter, som sköts av Stavros Lambrinidis från Grekland. Finland arbetade aktivt för att uppdraget som representant för mänskliga rättigheter skulle inrättas.

Också Europaparlamentets synpunkter får allt större tyngd i frågor som gäller mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet spelar en viktig roll genom att den lyfter fram aktuella frågor på unionens politiska agenda. Parlamentet antar på ständig basis resolutioner om mänskliga rättigheter och deltar i utarbetandet av EU:s årsrapport om de mänskliga rättigheterna.

Förenta nationerna

Finlands ambition är att de mänskliga rättigheterna ska beaktas i all FN-verksamhet. Finland är aktiv i FN:s generalförsamling och i dess tredje utskott som alltjämt spelar en avgörande roll som universellt organ för mänskliga rättigheter. 

Finland har som mål att främja människorättspolitiska tyngdpunkter och åtgärder både via EU och nationellt i mångsidigt samarbete med andra länder. Det här är av vikt särskilt när man vill främja viktiga initiativ och förbättra samarbetsklimatet mellan staterna i FN:s människorättsorgan.

Samarbetets betydelse har bara vuxit de senaste åren, medan samtidigt uppföljningen av hur de mänskliga rättigheterna verkställs på ländernivå har försvårats i och med att flera länder ställer sig ovilliga till en öppen och kritisk granskning av människorättsläget i sitt eget land eller i andra liknande länder.

Finland fortsätter sitt nordiska samarbete i FN:s generalförsamling, också genom samnordiska resolutioner. De nordiska länderna delar årsvis på ansvaret för att driva på initiativ som gäller internationella människorättskonventioner, konventionen som förbjuder all slags diskriminering av kvinnor samt FN:s flyktingorganisation UNHCR:s verksamhet.

Dessutom turas Finland och Sverige om att ansvara för förhandlingarna om en resolution mot illegala avrättningar.

Finland understöder frivilligorganisationernas medverkan i FN:s verksamhet för mänskliga rättigheter.

Ett mål för Finland är också att FN-organens interna verksamhet och samarbetet mellan organen ständigt ska hålla de mänskliga rättigheterna för ögonen. Det här arbetar Finland för bland annat i diskussionerna med organen om finansieringen, i organens styrelser och genom att finansiera och delta i organens verksamhet för de mänskliga rättigheterna.

FN:s råd för mänskliga rättigheter (HRC) är det viktigaste mellanstatliga FN-organet. Rådet för mänskliga rättigheter ska hantera situationer där de mänskliga rättigheterna kränks, främja universell respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt integrera människorättsaspekten i FN-systemet och utveckla FN:s interna samordning på temat.

Rådet utvärderar regelbundet medlemsstaterna med avseende på de mänskliga rättigheterna i UPR-arbetsgruppens (Universal Periodic Review) ländervisa periodiska granskning.

Rådet för mänskliga rättigheter har också underordnade så kallade särskilda mekanismer. Särskilda mekanismer (special procedures) kallas de oberoende experter eller arbetsgrupper som har hand om någon specifik tematisk fråga som gäller mänskliga rättigheter eller om läget på området i ett enskilt land.

Finlands mål har varit att omforma FN:s råd för mänskliga rättigheter till ett mera marknära organ som vid varje tillfälle kan hantera kränkningar av de mänskliga rättigheterna och vid behov utan samtycke av den berörda staten. Rådet är i praktiken aktivt året om, vilket ger det möjlighet att agera snabbt och till långsiktig uppföljning. Finland var medlem av rådet under dess första period 2006–2007.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och kontoret för högkommissarien (OHCHR) har i uppdrag att främja och övervaka respekten för de mänskliga rättigheterna globalt. Kontoret för högkommissarien för mänskliga rättigheter har utöver kontoren i Genevé och New York också fältfilialer som ska stödja länderna i tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna.

Även finländska experter är anställda hos FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Finland har som strävan att garantera en oberoende och effektiv verksamhet för högkommissariens kontor, organen för FN-konventionerna om mänskliga rättigheter och de övriga expertmekanismerna för mänskliga rättigheter.

FN:s säkerhetsråd spelar en betydelsefull roll i säkrandet av de mänskliga rättigheterna. Säkerhetsrådet hanterar ofta situationer som uppstår till följd av allvarliga kränkningar eller som är förknippade med betydande kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Finland betonar vikten av samarbete mellan FN:s säkerhetsråd, rådet för mänskliga rättigheter, högkommissarien för mänskliga rättigheter och andra människorättsaktörer.

Finlands mål är att säkerställa att de mänskliga rättigheterna beaktas och tillgodoses i säkerhetsrådets praktiska arbete.

FN:s fredsbyggande kommission (PBC) är ett rådgivande organ som inrättades 2006. En central utmaning i fredsbyggande verksamhet är hur de mänskliga rättigheterna kan skyddas och främjas.

Finland vill arbeta för att den information som kommer fram via FN:s människorättsmekanismer, däribland den periodiska ländervisa granskningen av rådet för mänskliga rättigheter, utnyttjas när fredsbyggande strategier utarbetas.

Parallellt med den fredsbyggande kommissionen finns det en fredsbyggande fond (PBF) som stödjer länder i situationer efter konflikter. Finland understöder fonden ekonomiskt. Finland har aktivt arbetat för att det civila samhället och kvinnorna ska ha möjligheter att delta i fondverksamheten på landnivå och betonat vikten av projekt som stödjer de mänskliga rättigheterna och rättsstaten.

Europarådet

Europarådets (ER) primära uppgift är att trygga och utveckla de mänskliga rättigheterna, en pluralistisk demokrati och principerna för en rättsstat. Uppgiften kan fullföljas tack vare rådets unika nätverk av konventioner och det normverk man har byggt upp samt Europadomstolens verksamhet.

I anknytning till Europarådet finns europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Europadomstolens domar är bindande för konventionsstaterna som har åtagit sig att trygga vars och ens grundläggande rättigheter och friheter.

Den på Finlands initiativ inrättade befattningen som kommissarie för mänskliga rättigheter hör till Europarådets centrala institutioner i arbetet för de mänskliga rättigheterna.  Som icke-juridiskt organ har kommissarien flexibla förutsättningar att i medlemsländerna arbeta för att de mänskliga rättigheterna ska tillgodoses och för medvetenheten om respekt för de mänskliga rättigheterna.

Ytterligare deltar Europarådets ministerkommitté, parlamentariska församling och kongress för lokala och regionala organ i hanteringen av ärenden som gäller mänskliga rättigheter. Finland förfäktar åsikten att Europeiska utvecklingsbanken (CEB) bör har en närmare koppling till arbetet för Europarådets primära uppgifter.

Finland har under de senaste åren varit en av Europarådets största frivilliga finansiärer. Finland har också understött Europarådet genom att sekondera (alltså genom att betala lönen för) sakkunniga till sekretariatet.

Genom frivillig finansiering har Finland understött tematiska tyngdpunkter, såsom eliminering av våld mot kvinnor samt stärkta rättigheter för minoriteter, såsom för romer eller könsminoriteter och sexuella minoriteter. 

Finland har understött Europarådets arbete i samband med situationen i Ukraina och deltagit i finansieringen av Europarådets Ukrainaprogram.

Finland har som mål att Europarådets arbete som gäller romernas ställning framför allt ska poängtera faktisk och betydelsefull medverkan av romer och romska organisationer samt stärkta rättigheter för romska kvinnor.

Finland understöder den reformprocess som Europarådets generalsekreterare har inlett i syfte att höja organisationens politiska betydelse och synlighet i Europa. Finland stödjer också en ytterligare tillnärmning av Europeiska unionens och Europarådets samarbete.

Finland har ansett det viktigt att EU tillträder Europakonventionen för att också EU-lagstiftningen då utsätts för samma människorättsövervakning som den nationella lagstiftningen.

Europeiska organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

I KSSE-slutakten från 1975 i Helsingfors konstaterades det att alla tre dimensioner (den politiskt militära, ekonomi- och miljödimensionen och den mänskliga dimensionen) och arbetet för dem är lika värda.

Den mänskliga dimensionen i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE är ett centralt element i den europeiska strukturen för mänskliga rättigheter.

Efter det kalla kriget omformades denna övergripande infallsvinkel till det så kallade breda säkerhetsbegreppet. Där erkänns de mänskliga rättigheterna, principerna för en rättsstat och demokratin som bestående komponenter i begreppet säkerhet.

Det breda säkerhetsbegreppet kan sägas vara OSSE:s varumärke.

Finland stödjer OSSE:s verksamhet också via frivillig finansiering och finansierar projekt via såväl OSSE:s fältmissioner som institutioner. Finland stödjer OSSE-projekt som upprätthåller och befäster säkerhet. Enligt OSSE:s breda säkerhetsbegrepp stöds projekt inom varje OSSE-dimension och olika områden jämlikt.

Finlands prioriteter inom den mänskliga dimensionen har varit att arbeta för en utveckling mot rättsstat och demokrati och för de mänskliga rättigheterna, valövervakning, bättre ställning för kvinnor samt stärkta rättigheter för minoriteter, särskilt romer.

Finland har strävat efter att inom ramen för OSSE starkare lyfta fram också rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

Ett viktigt OSSE-mål för Finland är att förbättra det civila samhällets delaktighet.

Finland har under många år varit en av de största frivilliga finansiärerna för OSSE:s byrå för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter ODIHR och har bistått byrån med sakkunniga.

Även OSSE:s medieombud, högkommissarie för minoritetsfrågor och särskilda representant mot människohandel utför viktigt arbete för de mänskliga rättigheterna.

Takaisin ylös