Sjöekipaget, PB 176, 00023 Statsrådet, Finland
tel: +358 295 350 000
Alla kontaktuppgifter | Så hittar du till ministeriet

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet omfattar i dag nästan alla politiska områden från skatter och säkerhet till kulturfrågor. Samarbete idkas både via officiella organisationer och inofficiellt, t.ex. mellan civila samhällsorganisationer. Vid utrikesministeriet samordnas det mellanstatliga nordiska samarbetet.

Pohjoismaisella yhteistyöllä on takanaan jo yli 60 vuotta siitä, kun Pohjoismaiden Neuvosto perustettiin vuonna 1952. Vuosien varrella yhteistyö on kehittynyt ja kokenut rakennemuutoksia. Kuva: Johannes Jansson/Norden.org
Det nordiska samarbetet har redan över 60 år på nacken. Nordiska rådet grundades år 1952. Under årens lopp har samarbetet utvecklats och genomgått strukturomvandlingar. Bild: Johannes Jansson/Norden.org

I det nordiska samarbetet är alla fem länder i Norden - Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige - samt de tre självstyrelseområdena - Färöarna, Grönland och Åland med. Under de senaste åren har samarbetet breddats till att omfatta också de baltiska länderna.

De nordiska länderna förenas av gemensam historia, likartade kulturer och samhällssystem samt de nordiska språken. Den nordiska modellen bygger i stor utsträckning på en tradition där en stark rättsstatsprincip, aktiva folkrörelser och civila samhällsorganisationer, yttrandefrihet, jämställdhet, solidaritet och närheten till naturen är förhärskande.

Sekretariatet för nordiskt samarbete finns vid utrikesministeriet

Vid utrikesministeriet finns Sekretariatet för nordiskt samarbete, som är en del av Europaavdelningen. Sekretariatet bistår statsministern och den nordiska samarbetsministern i att leda finska regeringen i dess verksamhet i NMR samt samordnar det nordiska samarbetet inom statsförvaltningen. Chefen för sekretariatet är Finlands representant i den nordiska samarbetskommittén.

Vid övriga ministerier bistås ministrarna av tjänstemän som svarar för det nordiska samarbetet.

Samarbetet har varit framgångsrikt

Det nordiska samarbetet kan beskrivas som framgångsrikt. De nordiska länderna har varit föregångare på flera nivåer och nått sådana resultat som Europeiska unionen ännu bara diskuterar.

Till de viktigaste prestationerna i samarbetet hör den nordiska passfriheten, som togs i bruk i början av 1950-talet, en gemensam arbetsmarknad (1954), en språköverenskommelse (1981) och en överenskommelse om socialskydd (1982).

Målet är att göra ett enhetligt område av Norden, där det är lätt att röra sig för den enskilda medborgaren. Hon eller han måste kunna studera och arbeta fritt över de nordiska gränserna utan att förlora de fördelar hon/han har tjänat in eller bli dubbelt beskattad. Dessutom måste hon/han kunna få betjäning på sitt modersmål. Detta mål eftersträvas fortfarande genom att undanröjandet av de resterande gränshindren fortgår.

Officiellt nordiskt samarbete

De viktigaste officiella organen för nordiskt samarbete är Nordiska rådet (NR) som grundades år 1952 och Nordiska ministerrådet (NMR) som grundades år 1971.

Fundamentet för samarbetet är samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska länderna, det s.k. Helsingforsavtalet (1962), som har ändrats flera gånger, senast i september 1995.

De övriga nordiska överenskommelserna är cirka 60 till antalet. De gäller t.ex. passfrihet (1954), kultur (1971), miljöskydd (1974), kommunalt samarbete över gränserna (1977), språk (1987), en gemensam arbetsmarknad (1982), socialskydd (1981), socialservice (1994) och högskolor (1997).

Gemensamma nordiska institutioner

I det nordiska samarbetet ingår också som en väsentlig del de gemensamma nordiska institutionerna, som det finns ett tjugotal av runtom i Norden.

I Finland finns Nordiska investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden, Nordiska miljöfinansieringsbolaget, Nordiska utvecklingsfonden och Kulturkontakt Nord på Sveaborg samt ett finskt sidokontor till Nordens välfärdscenter NVC.

Nordiska investeringsbanken NIB har grundats av Nordiska ministerrådet och medlemskapet i den har breddats så att även de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen är med.

Föreningarna Pohjola-Norden realiserar via sina regionala underföreningar och informationsenheter nordiskt medborgarsamarbete och Hallå Norden informerar om gränshinder.

pdfÅrsberättelse om det nordiska samarbetet 2014

pdfÅrsberättelse om det nordiska samarbetet 2013

Takaisin ylös